Det har väldig betydelse att en del institutioner och lagar garanterar frihet – riksdag, allmän rösträtt, tryckfrihet. Men där finns något mer. Friheten är också en fråga om värderingar, en kultur som lär oss och hjälper oss att hantera och diskutera skillnader i moraluppfattningar.
Ett fritt samhälle skulle inte kunna förbli fritt särskilt länge om invånarna var helt främmande för rätt och fel, utan moral, förutom naken egoism, eller gruppegoism.
Vi har i Sverige en stark självstyrelsekultur, utbredd känsla för tolerans och rent spel – och en utbredd moraluppfattning om att göra så mot sin nästa som man själv vill bli behandlad.
Å andra sidan finns hela sektorer där det blivit opassande att tala om rätt och fel. Ofta handlar det då om affärsmoral, eller dess frånvaro. Men det finns även idésystem som över biologism leder till socialdarwinism och till förakt mot religion och samvetsbestämda moraluppfattningar. Sådant ger rum för nihilism i värdefrågor.
Det finns en skygghet och ovana att tala om hur tolerans och moraluppfattningar samspelar i ett fritt samhälle, och upprätthåller ett fritt samhälle. Om detta skrev en av berömdheterna i det öppna samhällets idéhistoria, Karl Popper, flykting från Wien undan nazismen. Han gav oss själva begreppet. Det öppna samhället och dess fiender skrev han i exil, på demokratins sida i idékampen mellan frihet och förtryck.
I en samling tal och artiklar, återutgivna 1989 finns ett konferensmanus från 1954: Den allmänna opinionen och liberala grundsatser. Institutionerna i sig själva räcker, skrev Popper, aldrig för att bevara demokratin. Det behövs även traditioner som bär en demokratisk kultur. Till dem hör inte bara rättsordningens ramverk utan också ett samhälles moraliska ramverk. Det är där rättskänsla, sinne för spelregler och känsla för mänskliga värden finns. Med den grunden kan man resonera sig fram till kompromisser och rimlig balans mellan motstridande intressen.
Erfarenheten lär oss hur samhällen över tid kan lära sig demokratisk kultur, och att ett fritt lands politiska kultur och tillhörande moraliska ramverk har stor missionerande kraft. Liksom senare skett i Sverige tog generationer invandrare till USA till sig respekten för konstitutionen, toleransen och andra amerikanska värden. Sådant som Donald Trump nu förhånar.
Vad är det farligaste som kan bryta ner friheten? Popper skrev att det är om det moraliska ramverket slås i stycken, så att spärrar mot cynism och nihilism försvinner och mänskliga värden föraktas och upplöses. Nazismen syftade medvetet till detta, påpekade Popper.
Som vetenskapsteoretiker och kritiker av totalitära ideologier betonade han viljan och förmågan att föra ett rationellt samtal, inte bara mellan liktänkande och inom avgränsade kulturer, utan över gränser och skiljelinjer. Det är grunden för demokratin som styrelse genom diskussion. Den angrips nu – inte bara i USA utan även i Sverige – i trumperiets, näthatets och identitetskollektivismens tid.
Nihilismens nollmoral leder till att godta det mesta, bara det lyckas, lönar sig eller duger för att underblåsa hatet mot dem som är annorlunda. Detta andliga förfall uppvisas hos Donald Trump, men inte bara hos honom och hans eftersägare.