Kanske var det vad som hände KD-ledaren Ebba Busch Thor i onsdagens Aktuellt, när hon inte kom på vilka som skrivit ”Gösta Berlings saga”, ”Giftas” och ”Gentlemen”. Det är enklare att mumla Selma Lagerlöf, August Strindberg och Klas Östergren från tv-soffan än inför miljonpublik, och det är inte självklart att politiker bör utsättas för katekesliknande förhör när regeringsfrågan är avklarad.
Några dagar tidigare cirkulerade en annan händelse i sociala medier. Efter måndagens fotbollsmatch mot Italien, när Sverige kvalificerade sig för VM, la landslagets psykolog ut en bild på Twitter där förbundskapten Janne Andersson plockar skräp i omklädningsrummet.
Motivering: För mig handlar det om att visa respekt i alla sammanhang. Vi ska inte slänga skit omkring oss. Och då har jag inga problem med att plocka upp det.
De digitala ryggdunkningarna lät inte vänta på sig, vilket tillsammans med den något indignerade debatten i kölvattnet av Ebba Busch Thors uteblivna svar visar att generation ego, där allt utgår från den egna personen, på allvar har gjort entré. Visst har några påpekat att kunskapsluckorna tyder på att bildningskraven i skolan är på tok för låga, men minst lika många antyder att litteraturkunskaper är något man klarar sig utan.
Vad ska någon med Strindberg till i dag? Vad säger ”Gösta Berlings saga”, ”Giftas” och ”Gentlemen” om MIG? Varför ska JAG plocka undan i ett omklädningsrum?
Det enkla svaret är att bildning, som elever i grund- och gymnasieskolan bland annat får genom att läsa och diskutera klassiker, är att placera sig själv vid sidan av, inte i centrum, och ta del av andra perspektiv och världar. På så sätt vidgas verkligheten, man blir en del av ett större sammanhang och inser det självklara: allt kretsar inte runt mig.
Att Ebba Busch Thor inte kunde svara på frågorna i Aktuellt betyder inte att hon saknar den omvärldsanalysen. Däremot visar Janne Anderssons skräpplockande att han har den.