Intill fotot på en bister statsminister med armarna i kors finns texten: ”Det är orimligt att det kommer tusentals personer till Sverige varje år för att göra jobb som arbetslösa i Sverige kan utföra.”
Löfven syftar på arbetskraftsinvandrare. I statusuppdateringen förklarar han närmare: ”Riksrevisionens bedömning är att 40 procent av arbetskraftsinvandringen går till den typ av jobb som skulle kunna utföras av människor som redan finns i landet. Det är en situation som försvårar för de människor som kommit till Sverige de senaste åren för att komma i jobb och bidrar därför också kraftigt till att försvåra integrationen.” Texten innehåller även bekymrade resonemang om utnyttjande av människor som kommer till Sverige för att jobba.
Här finns alltså något för alla väljare och Socialdemokraterna kan hoppa från det ena budskapet till det andra – spela på de främlingsfientliga nervtrådarna, tala om ordning och reda på arbetsmarknaden, uttrycka omsorg om invandrarna.
Allt kokar ner till byte av politik. Socialdemokraterna vill bygga in spärrar där myndigheter överprövar arbetsgivares bedömning av vem de behöver och var den personen finns – i praktiken ett återinförande av den ordning som fanns före 2008.
I sak håller inte det socialdemokratiska resonemanget. Riksrevisionen säger inte alls det som Stefan Löfven påstår. I granskningen av arbetskraftsinvandringen 2016 sägs att 20 procent – inte 40 – av denna invandring sker till överskottsyrken. Dessa anges av Arbetsförmedlingen och definieras som yrken där det under en viss period råder hård konkurrens om jobben.
Men det är en skissartad indelning som inte berättar allt om konkreta behov. Rikslistan speglar inte regionala skillnader. Exempelvis truckförare kan vara ett överskottsyrke på Gotland men ett bristyrke i Norrbotten. Det kan råda överskott på trädgårdsarbetare i Sörmland generellt, samtidigt som en arbetsgivare inte kan hitta en specialist på odling av en viss typ av grönsaker.
Visst, alla jobb kan utföras av människor som redan finns i Sverige – om alla utbildningskvoter fylls snabbt och om alla arbetslösa är redo att flytta varthelst inom landet. I verkligheten varierar olika yrkens attraktivitet, det tar tid att utbilda folk, tjänster behöver tillsättas omgående och människor som redan bor här kan inte flytta hur som helst.
Att anställda ska sökas i Sverige i första hand finns redan inbyggt i systemet för arbetsinvandring. För att arbetstillstånd ska ges måste tjänsten först ha varit utlyst i Sverige, EU/EES och Schweiz i tio dagar.
Till saken hör att arbetskraftsinvandringen är en rännil på vår arbetsmarknad – 0,4 procent totalt i förhållande till den totala arbetskraften mellan 20 och 64 år. Det utgör ingen konkurrens om jobben att tala om ens på kort sikt och påverkar inte löner.
När allt kommer omkring är rekrytering från utlandet ett rationellt beslut från arbetsgivare som vet vilken kompetens som behövs, när personen måste anställas samt vilka alternativ som står till buds. En relativt fri arbetsinvandring matchar det behovet med arbetsinvandrarnas strävan efter ett bättre liv.
Socialdemokraterna har aldrig velat ha det så. I de borgerliga kretsar där det nu hör till god ton att kritisera tidigare invandringspolitik, har det blivit bortglömt. Överenskommelsen med Miljöpartiet var ett misstag. Alliansregeringen borde ha gjort upp med Socialdemokraterna i stället, heter det.
Med socialdemokratin i en uppgörelse hade det inte blivit några friare regler för arbetsinvandring. Så enkelt är det.
Men föreställningen om att det finns ett visst antal jobb att fördela är inte begränsad till Socialdemokraterna. Den är en bärande tanke i den flyktingpolitik som förespråkas av Moderaterna.
”De nuvarande integrationsproblemen kommer kräva en stram och pålitlig migrationspolitik under många år framöver”, skrev moderatledaren Ulf Kristersson på sin Facebooksida i påskhelgen.
De språkliga kreationerna är en fråga för sig. En politik som gör det svårare att få asyl presenteras med ord som osynliggör den asylsökande/flyktingen och döljer hårdheten – ”migrationspolitik”, ”stram”, ”pålitlig”.
Den underliggande tanken, som även formulerats av Socialdemokraterna, är att många flyktingar gör det svårare att ”integrera” dem.
Sverige tillhör dock de länder där flyktingar har lättast att få jobb. Det konstateras bland annat i EU-rapporten ”Labour market performance of refugees in the EU” från förra året. Många flyktingar i ett land gör inte andelen arbetslösa i gruppen större. I den mån det går att hitta ett samband är det snarare omvänt.
Det finns borgerliga opinionsbildare som kritiserar socialdemokrater för kollektivism och för en statisk, planekonomisk syn på arbetsmarknaden. Många av dem bör se sig själva i spegeln.