Plötsligt reste sig ett oräkneligt antal flickor och kvinnor och berättade om sexuella övergrepp under hashtaggen #metoo. Det handlade om allt från regelrätta våldtäkter till händer som plötsligt placeras på fel ställe, och att känna sig tvingad att svälja en sexistisk och nedvärderande jargong. Inte sällan i professionella sammanhang.
Reaktionerna som följde var yrvakna. Killar verkade i regel inte ha sett samma verklighet som sina tjejkompisar och många pratar om att det finns ett före och ett efter #metoo.
Låt oss hoppas att det blir så.
Steg ett är att lyssna på samordningsgruppen, som består av representanter från 65 av #metoo-uppropen i Sverige. Tidigare i veckan föreslog den sju åtgärder för att skapa ett samhälle fritt från sexism, sexuella trakasserier och övergrepp. Bland annat bättre utbildning för poliser om sexuellt våld, ökat stöd till kvinnojourer och att fler anmälningar om sexuella trakasserier i arbetslivet ska utredas. (DN Debatt, 6/3)
Ett annat politiskt beslut i feminismens tecken är ifall det satsas eller dras ner på BB. För även om förlossningar också påverkar blivande fäder är det onekligen kvinnor som föder barn och drabbas av förlossningsskador. De senare tas långt ifrån alltid på det allvar som de borde.
Ytterligare ett kliv i feministisk riktning är att sätta hedersproblematiken under lupp. Också den är något som påverkar både kvinnor och män, men hederskulturen som sådan är till sin form patriarkal och ser ofta till att tjejerna drar de kortare stråna.
Ett tredje måste för att nå ett jämställtsamhälle är mer komplext, men handlar om likabehandling i alla sammanhang. Det gäller i allt från förskolan och grundskolan till universitetet, arbetslivet och i kontakter med myndigheter och övrig offentlighet. Når man dit kan man förhoppningsvis hitta orsaken till att killar och tjejer på ett strukturellt plan väljer väldigt olika, exempelvis när det kommer till utbildning, yrke, karriär, oavlönat hemarbete, deltidsarbete och uttag av föräldraförsäkringen, vilket i sin tur leder till en skillnad i livsinkomst på 3,6 miljoner kronor.
Det finns ingen naturlag som säger att löneklyftan ska vara så stor, och om den någonsin ska kunna utplånas måste alla bakomliggande orsaker upp bordet. Ungefär som med sexuella trakasserier under #metoo.