Det nya partiet dundrade 2014 in i fullmäktige med 8 mandat och 11 procent av rösterna.
Det krävde självkritik för länets journalister, även för oss på denna ledarsida. Vård för pengarna flög helt under vår radar.
Så hur ska man förklara valframgången för VåfP? Två omständigheter sticker ut med partiets valsedel 2014 såväl som 2018. Den ena, som också är en del av partiets profil, är en hög andel vårdanställda. Den andra omständigheten, som är mindre känd, är den starka Nyköpingsdominansen i listtoppen.
Valresultatet 2014 speglar detta. Partiet fick 25 procent i första valkretsen, där Nyköping, Oxelösund, Gnesta och Trosa ingår. I Nyköping blev VåfP största parti med över 30 procent av rösterna. Det kan jämföras med Eskilstuna där Vård för pengarnas väljarstöd stannade på drygt 4 procent.
Det ärännu en illustration över det delade Sörmland, med skilda politiska mönster i norr respektive söder.
Sakpolitiskt kännetecknades det förra landstingsvalet av en mångårig krisstämning med återkommande sparpaket, något som gärna översattes i upplevda”hot” mot sjukhusen i Katrineholm och Nyköping. Till det kan läggas den då ännu psykologiskt närvarande arvodesskandalen. Allt detta gav gynnsam jordmån för politiska missnöjesyttringar, eller bara en öppenhet att testa något nytt.
I årets val är situationen annorlunda. Landstinget har haft en ekonomiskt lugn period. Det vårdmissnöje som finns är mer allmängiltigt, inte specifikt för Landstinget Sörmland. Det handlar om problem att rekrytera vårdpersonal, bristande tillgänglighet och behandlingsköer.
Vård för pengarna är inte längre nytt och fräscht, utan måste jobba hårdare för att legitimera och behålla sin plats.
Å andra sidan präglas politiken i allmänhet av en sorts löslighet: Blockskillnaderna är oskarpa. De ideologiska skiljelinjernaär delvis nya på riksplanet. Väljarnas villighet att rösta på olika partier i riks-, kommun- och landstingsval är stor. Detkan i sig skapa utrymme för ett parti som Vård för pengarna.