Enligt FN:s klimatpanel bör växthusgasutsläppen minska med 70–95 procent mellan 2010–2050 om det ska vara mer sannolikt än inte att 1,5-gradersmålet nås.
Detta betyder att det behövs kraftiga utsläppsminskningar snart. Det är svårt att se varför detta inte skulle gälla även flygtrafik i, från och till Sverige.
Det finns i huvudsak två alternativ som diskuteras nu: att minska flygandet eller byta till biobränsle. Eftersom flygandet skapar fantastiska möjligheter att lära känna världen så hade det varit jättebra om det räckte med att kunna byta till biobränsle och flyga så mycket vi vill. Men atmosfären fungerar inte så.
Anledningen är något som kallas höghöjdseffekten. Den grundar sig på det faktum att flyget släpper ut växthusgasen vattenånga. När vattenånga släpps ut på cirka 10 000 meters höjd så blir inte all vattenånga nederbörd, en del stannar kvar i atmosfären som växthusgas. I och med att flygets utsläpp sker på så hög höjd blir slutsatsen att “flygets totala påverkan på klimatet är omkring dubbelt så stor som bara utsläppen av koldioxid”, enligt Energimyndighetens rapport “Luftfartens omställning till fossilfrihet”.
Höghöjdseffekten finns kvar även om flyget drivs av biobränsle. Det innebär att även om det svenska flyget bara skulle flyga på biobränsle år 2030, både inrikes och utrikes, så kommer klimatpåverkan från flyget att vara lika stor som den är idag, enligt beräkningar från Greenpeace och forskare på Kungliga Tekniska högskolan. Dessa beräkningar förutsätter att flygresandet fortsätter öka med 2 procent per år.
Höghöjdseffekten och det ökade antalet resor gör att byte till bioenergi inte är hela lösningen. Enligt rapporten “Svenska handlingsalternativ för att minska flygets klimatpåverkan” från forskare på KTH och Chalmers krävs det både bränsleeffektivisering, övergång till biobränsle, dämpning av det ökande antalet flygresor, minimering av höghöjdseffekterna och koldioxidkompensering för att flyget ska bli hållbart. Att ökningen av flygresor behöver dämpas kan vara en obekväm läsning för oss teknikoptimister, men det vore ovetenskapligt att avfärda forskningsresultat vi inte gillar.
Annie Lööf (C) säger i en intervju i Svenska Dagbladet (29/1) att “Även om det inte får effekt förrän om kanske 15–20 år så måste man fatta besluten i dag för att klara de långsiktiga klimatutmaningarna”.
Det är helt rätt att det bör satsas på teknik som har potential att göra stor skillnad i framtiden. Men när världen bör minska utsläppen med upp till 95 procent mellan 2010 och 2050 behöver vi minska flygets utsläpp även innan ny teknik finns på plats.
Morgondagens teknik kan inte vara ett skäl till att inte minska dagens utsläpp. Därför behövs det både satsningar på teknikutveckling och att flygresor beskattas tills vidare.
Elias Rosell har tidigare vikarierat på Eskilstuna-Kurirens, Katrineholms-Kurirens och Södermanlands Nyheters ledarredaktioner.