Som bilförare är man inte beroende av tidtabeller och inte särskilt besvärad av väder.
Å andra sidan är bilen dyr och smutsar ner miljön. Många bilar i en stad gör den mindre trevlig för dem som inte kör bil. Snabbt växande befolkning, tillsammans med ökad klimatmedvetenhet, kräver att fler väljer bort bilen till förmån för andra sätt att förflytta sig.
Men omställningen skapar friktion. Att ändra vanor och beteenden tar emot. Konflikten dominerar snart sagt varje diskussion om trafik- och stadsplanering.
Nu pågår det några sådana i Eskilstuna och Katrineholm. Stadsbyggnadsnämnden i Eskilstuna har, efter en motion från Liberalerna, gett en föga entusiastisk förvaltning kritisk till nya ”Stråket” och vill se fler parkeringsplatser nära butikerna.
Man kan ha synpunkter på utformningen av de upphöjda gång- och cykelpassagerna. Men liksom i Eskilstuna handlar det ytterst om ett val. Om man ska göra det säkert och bekvämt att gå och cyklabehöver bilarna maka på sig.
Samma målkonflikt finns med parkeringar. Om biltrafiken i centrum ska minskakan man inte ha som mål att alltid möjliggöra parkering ett stenkast från jobbet eller affären.
Med det sagt kan parkeringssystemet bli mer effektivt. Digitala tavlor som dirigerar och informerar om lediga parkeringar är en möjlighet. En annan är att använda parkeringsavgifter för att styra var folk parkerar och hur länge de står.