När jag var barn brukade jag, likt många andra, avsluta midsommardagen med att hoppfullt samla sju sorters blommor och lägga dem under kudden. Enligt envisa sägner är det alltså vad som krävs för att man ska drömma om sin framtida partner.
Midsommardrömmarna, i den mån jag kunde minnas dem, lyckades aldrig ge mig några entydiga svar. Jag minns att jag blev lite besviken, trots att jag nog ändå alltid förstod att det inte gick att få klarhet den vägen. Det enda konkreta dessa blommor kan oss ge är nog fästingar.
Vi människor verkar oavsett gilla att hänge oss åt harmlösa tankeresor, byta ut logiska förklaringar mot fantastiska och se magin i vardagen. Enligt Fredrik Skott, docent i nordisk folkloristik, ser sig 27 procent av svenskarna som skrockfulla. Och visst har du också lekt med tanken att stående tårtbitar indikerar annalkande giftermål, eller att matrester på tallriken leder till regn?
I gymnasiet läste vi om fatalismen – den filosofiska inriktning som hävdar att vår fria vilja är en illusion. Egentligen är allting redan förutbestämt och alla "val" vi gör är resultat av tidigare händelser som är resultat av tidigare händelser. Det är egentligen bara en möjlig framtid som väntar och inget vi gör kan ändra på vad som alltid har varit menat att hända.
Enligt den teorin är alltså våra eventuella partners redan skrivna i stjärnorna, oavsett blommor eller drömmar. Hur det påverkar mitt framtida blomplockande vet jag inte riktigt. Jag är numera gift, sedan ett år tillbaka, och känner mig väldigt nöjd med det.
Under årets firande kände jag mig ändå lite lockad att lägga nya blommor under kudden, för att se om frugan skulle dyka upp i drömmen, som ett sätt att bekräfta beslutet. Även om jag inte kan säga att jag tvivlar hade det varit en trevlig bonus att få mitt val av partner sanktionerat av folktron.
Samtidigt riskerar man väl då att drömma om någon annan, vilket kunde indikera att jag kan vänta mig fler fruar framöver. För oss som redan har en öppen relation är kanske inte månggifte så långsökt ändå? Spännande!
I slutändan valde jag ändå bort blomtestet. Istället för vissnande blommor under kudden låg i vanlig ordning en varm katt bredvid den. Till nästa år ska jag nog prova något nytt och invertera den klassiska uppsättningen: lägga sju gamla partners under kudden för att drömma om mina framtida blommor.