Någon gång var Skytteföreningens paviljong ledig, men dels var den trång och dels oftast upptagen. När man samlades skedde det i hemmen, utomhus vid vägar eller skogsbackar. Vid utomhusmöten valde man gärna den så kallade Trekanten i byn eller Sliparbols hage.
På ett sammanträde vid Socialdemokraternas ungdomsförbund 1906, framförde F. Lind ett förslag om att bilda två kommittéer för bildandet av fackföreningar, en vid fabriken och en vid Högsjö gård. Vid fabriken kom den till stånd 1908, men först 1919 blev arbetarna vid godset fackligt organiserade.
Textilarbetarnas fackförbund avdelning 74 bildades den 8 augusti 1908 av 13 medlemmar. Man inbjöd riksbekanta förespråkare för socialdemokratin och fackföreningsfolk. Bland annat var Per Albin Hansson inbjuden 1914 för att tala. Då man inte hade någon lokal, fick mötet hållas utomhus vid Trekanten. Någon talarstol fanns inte heller att tillgå, utan man släpade fram en svinbur som fick användas till talarstol.
I slutet av juli eller början av augusti 1911 samlades några hundra personer i skyttepaviljongen, Högsjö, för att höra ett politiskt föredrag av redaktören Emil Olofsson, Västerås. Efter föredraget stannade några personer kvar och beslutade bilda Högsjö arbetarekommun, vilken bildades den 29 juli 1911. En interimsstyrelse på fem personer tillsattes och efter två-tre veckor började arbetarekommunens verksamhet.
Arbetarekommunen ivrade för att få en ändamålsenlig samlingslokal i Högsjö. Skyttepaviljongen ansågs inte uppfylla kraven. Förslag kom upp att bilda en Folkets hus-förening och andelar tecknades av enskilda och föreningar, vilket garanterade 4 500 kronor och man satte igång 1916 och lade grunden. Man fick inga bidrag från staten eller kommunen. Det var inte den bästa tänkbara mark man fick tag i till byggnationen, stenig och obändig. Arbetskraften bestod av ideella insatser. År 1917 stod Folkets hus invigningsklart.
Byggnaden innehöll förutom samlingslokal även en bostad på övervåningen avsedd för ett vaktmästarpar. Den förste hette Theodor Lidén med hustru Hildur. Samlingslokalen hade en scen med utformning lämpad för teater, operetter och annan underhållning. Den första teatern framfördes i skenet av karbidlampor. Scendekorationerna var enbuskar då scenrekvisita fattades.
Inredningen för publiken bestod av träbänkar i rader med sittplats för tre personer på varje bänk.
Samlingslokalen erbjöd också bibliotek, möjlighet till studiecirkelverksamhet och föreläsningar.
Lokalen var också biosalong. Maskinrummet var litet och trångt. Den första projektorn var handdriven med öppen låga, kalkljus, öppet filmhjul och mycket brandfarligt.
Till Folkets hus hörde också en dansbana. Den första vid Skyttepaviljongen hade tjänat ut, tyckte man, så år 1923 lät man bygga en ny. Den brann dock upp 1952.
Det var en rad olika föreningar som använde sig av Folkets hus. Det var främst samlingssal för fackföreningen avdelning 74 och arbetarekommunen. SDUK/-SSU hade också sin verksamhet där. Körer, musikkåren, föreläsningsföreningen, nykterhetsorganisationer, amatörteater och revygrupper. Gästande operettsällskap bjöd på skönsång. Dessutom ordnade Konsum julfester i Folkets hus. Också företagsaftnar förekom. Som festlokal användes den när olika föreningar hade jubileer. Stort luciafirande förekom under många år. Första maj-möten förlades vid dansbanan med kända talare såsom bland andra Ernst Wigforss. Även underhållare kom till dansbanan i Högsjö och roade en talrik publik. En av dem var den tidens stora komiker Calle Lindström.
Verksamheten framskred för fullt. Dock började lokalerna bli för trånga. Tanken fanns att satsa på ett nytt Folkets hus. Förberedelser vidtog och i december 1960 stod Högsjö nya Folkets hus klart.
I många år hade kyrkans folk i byn velat ha en gudstjänstlokal förutom Högsjö gårds kapell och Röda skolan. Kyrkliga syföreningen hade idogt samlat in pengar till detta ändamål. Då nu gamla Folkets hus blev ledigt omvandlade man det forna nöjespalatset till en småkyrka.
Även den epoken gick i graven och numera är det ursprungliga Folkets hus en privatbostad.