Skolan är inte riggad för utbildning utan utslagning

Den blomstertid nu kommer och den ljusnande framtid är vår. Men för alla ser det inte ljust ut. Istället är det tvärtom, skriver chefredaktör Eva Burman.

Krönika 4 juni 2022 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Alltför många unga går en osäker framtid till mötes. Utan möjlighet till en utbildning och därmed ett jobb de kan försörja sig på. För vissa är uteblivna skolresultat dessutom en direkt inkörsport till kriminalitet. De flesta unga kriminella klarar inte kraven för gymnasiestudier.

Och det är inte nödvändigtvis fel på deras resultat. Istället är kraven för höga. Vi har ett system som inte är riggat för att ge alla en chans till en ljus framtid. Istället har fokus lagts på urval, utslagning och press. Inget av det gynnar någon. Om det är forskarna eniga.

Att hela det svenska skolsystemet är en kökkenmödding av politiska beslut står klart för den som tittar på "Det svenska skolexperimentet" på SVT. Det ena politiska beslutet efter det andra har raserat förutsättningarna för lärande och därmed också framtidsutsikterna för mängder av barn. Det är helt enkelt så dåligt att vi ligger i botten av Europa i många avseenden. 

Och det skulle kunna vara pinsamt, om det inte vore så allvarligt.

1989 tog S och V tillsammans beslutet om att kommunalisera grundskolan, varje kommun får själv avgöra hur mycket pengar varje elev får kosta. Strax efter, 1992, genomförde högerblocket friskolereformen, vilket ledde till att riskkapitalister konkurrerade om svenska skattemedel, med betyg. För att komma åt glädjebetyg i friskolorna infördes fler och fler nationella prov, vilket ökade stressen och ohälsan bland elever. Ungefär samtidigt fick vi ett nytt betygssystem. De relativa betygen, som i sig hade brister, slopades. Nu skulle elever kunna bli underkända.

Och ungefär här började de svenska skolresultaten i PISA sjunka. Resultaten var så dåliga att politikerna började snacka om flumskolan. 2011 krävde liberalerna fler nationella prov, vilket också infördes, liksom ett hårdare betygssystem och kunskapskrav. Som lök på laxen satte dessutom en gräns för vilka som ska få gå gymnasiet. Nu MÅSTE eleverna vara godkända i svenska, engelska och matematik samt ytterligare fem ämnen. För ett yrkesgymnasium... 

Vad har då hänt? Ingenting har blivit bättre. 17,7 procent av sörmländska elever klarar inte kraven för gymnasiet, i Flen är snittet 30 procent. Snittet i EU är 4 procent. 

Det duger inte. Om vi stänger ute en så stor grupp unga från utbildning och framtid vet vi att det går illa. I debatten talar man om att rekryteringen av unga män till kriminella gäng måste stoppas. Men då måste vi ge dem ett alternativ.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa