Enligt det stora uppslagsverket är sagofiguren Ior en melankolisk, pessimistisk och cynisk åsna som bor i ett hus av pinnar. Själv bor jag i ett hus av tegel men i övrigt så finns det vissa likheter.
Annat är det med Jenny, min klasskompis på universitetet. Hon kom direkt från gymnasiet och tog alla möjliga uppdrag med inställningen att jag lär mig längs vägen. Hon jobbade med tv-program, skrev artiklar, byggde hemsidor och plåtade svåra uppdrag utan att ens tänka tanken att det inte skulle gå vägen.
Jag försöker vara lite mer som Jenny och lite mindre som Ior. Det behövs i en tid när hela mediebranschen förändras. Idag gör jag mer tv på jobbet än vad jag gör papperstidning. För ett år sen var det otänkbart att inte läsa tidningen i pappersform. Idag läser jag tidningen i mobilen och på läsplattan och oftast ligger papperstidningen ligger kvar helt orörd i brevlådan.
Så kära läsare; Här och nu börjar mitt nya positiva jag. Läste förresten att Jenny var med på en topplista över de mest inflytelserika tv-människorna i Europa. Det är nog dags att lämna Ior bakom mig någonstans i Sjumilaskogen.