I händelse av krig i världen.
Plötsligt är nyhetsläget skarpt och rapporter från olika mediehus haglar som kulor in i våra digitala flöden. Vad är sant? Vem säger vad, hur och varför? Verifierade uppgifter får sällskap av råa skämt i satiruniform, propaganda, pseudovetenskap, sponsrat innehåll och klassisk desinformation.
En sak som dock är sann och säker är att var tionde svensk internetanvändare det senaste halvåret har delat samhällsnyheter i sociala medier utan att först ha läst hela artikeln. Det visar Internetstiftelsens nya studie om källkritik. Här ges lösryckta svar på frågan ”När är det svårast att vara källkritisk?”. En respondent svarar: När informationen kommer från nära vän som man har förtroende för. Någon annan säger: När det som står stämmer med ens uppfattning. När jag håller med om det som skrivs. Confirmation bias".
Allt är vapen i ett informationskrig. Det är inte blodigt som vid fronten, det skadar bortom kroppen. Det förstör den samhällskropp som är uppbyggd av demokratiska värden.
Men motståndet existerar. Den oberoende journalistiken är kraftfull som ett blodomlopp. Den bygger upp immunförsvaret mot dimbildning i vår medieanvändning. Och finns där hjärtat slår.
Ta ett exempel. Krimtatariska journalisten Sevgil Musajeva utsågs 2022 till en av världens hundra mest inflytelserika personer av tidningen Time. Hon är chefredaktör för den ukrainska nyhetssajten Ukrainska Pravda, som gräver oförtrutet för att avslöja korruption inom landets gränser. Ingen står säker inför sajtens förstoringsglas, varken armén, regeringen, presidentens stab eller ombudsmannen för mänskliga rättigheter. Att granska Ukrainas egna led mitt under brinnande krig har fått kritiska röster att höjas, men sajtens reportrar låter sig inte stoppas av läget i landet. Närheten tillåts inte vara ett hinder.
”I krig kan korruption kosta våra soldater livet. Om någon stjäl ur statsbudgeten betyder det att ukrainska soldater inte får de leveranser de behöver”, säger Sevgil Musajeva till DN-reportern Anna-Lena Laurén i mars 2024. I intervjun lyfter Musajeva att sajtens arbete gjort myndigheterna mer professionella.
Så är det även i vår del av världen, där fred råder. Människor sköter sina åtaganden bättre om de vet att de har ögonen på sig. Som lokaltidning har vi alltid ett enormt ansvar att bevaka och granska.
”NI SKRIVER BARA NÄR DET HÄNDER NÅGOT DÅLIGT”, skriker någon versalt i ett mejl jag får sent en kväll. Frasen återkommer med jämna mellanrum.
Vad man inte får glömma är att vi skriver för att något ska bli bra.
Fredag 3 maj kl 14.00 kan du chatta med Katrineholms-Kurirens chefredaktör om tidningens bevakning. Ställ frågor och läs mer här!