Varje vardag tar jag tåget hit till Katrineholm från Eskilstuna. Och varje kväll tillbaka igen.
Hur lång tid det tar? Tja, tåget tar 47 minuter och cykelturen hem runt åtta minuter. Men det betyder inte att jag klockar in på 55 minuter enkel resa. Det finns nämligen en parameter till. Framför allt vintertid.
När jag klivit av tåget i min hemstad vidtar nämligen en gedigen procedur innan cykeln kan äntras utan fara för livet. Först ska reflexvästen på, sedan cykelhjälmen. Om det är kallt även överdragsbyxorna. Sedan gräver jag djupt i axelremsväskan för att först hitta reflexer att snäppa kring benen och sedan de små cykellysena. I bästa fall har jag också med mig ett ulligt sadelskydd.
Sedan kommer vi till låsen på cykeln. Först cykelns eget lås, med lilla nyckeln. Sedan tunga kedjelåset, som är själva anledningen till att cykeln fortfarande står där jag ställde den i morse. Kedjan ska lossas och sedan viras fyra tajta varv runt sadelstången och fästas.
Sedan är jag klar.
Då rullar Stockholmståget in. Hundratals människor väller ut och mitt i detta myller försöker jag navigera åt rätt håll.
Börjar trampa. Åtta minuter senare – hemma. Och av med allt igen.