– Välkomna, hälsar Fredrik Malmer till lokalerna i centrala stan som många fortfarande förknippar med Posten. I dag heter de Järvenskolan City och är en av resursskolans fyra hemvister. Övriga är på Friggagatan, Duveholmsgymnasiet och Lindengymnasiet.
Resursskolan startade i höstas och kunde sjösättas efter att högsta förvaltningsdomstolen slagit fast att det är okej att skapa särskilda skolenheter som riktar sig till elever med särskilda stödbehov. En lösning vissa anser bryter mot skolans likabehandlingsprincip. Fredrik Malmer håller inte med.
– För många elever är det första gången de blir inkluderade. Och vi ser elever som tidigare inte fått betyg som får det nu, säger han och menar att resursskolan ger fler elever möjlighet att nå de kunskapsmål som samhället bestämt att skolan ska rusta alla med inför livet.
Katrineholms resursskola samlar strax över 70 elever från sjunde klass till tredje ring, elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (som autism), elever från kategorin "skolkare och avhoppare" och elever som blivit avstängda från andra skolor.
– Vi anpassar vår verksamhet och undervisningsmiljön efter dina behov och kunskapskraven, säger Fredrik Malmer och visar runt i ett av undervisningsrummen.
Här finns individuella arbetsplatser som skärmas av för att ge ro. Varje elev har sitt individuella schema. Vissa går i skolan tre dagar i veckan och kombinerar sedan med habilitering. Andra har ett schema som börjar först vid tio, eftersom tidiga morgnar inte gynnar just deras inlärning.
Vid arbetsplatsen har eleven också koll på tiden genom en timstock, som räknar ner lektionstiden. Allt handlar om verktyg som ska ge möjlighet till kunskapsinlärning. Och har man väl knäckt koden menar Fredrik Malmer att eleven fått instrument för ett livslångt lärande.
Precis som i skolan i stort handlar det om att nå uppsatta kunskapsmål. Men Fredrik Malmer menar att tankesättet som präglar resursskolan är helt nytt. Det bygger på integrering, inkludering och att elever alltid ska bli hörda och lyssnade på.
– Många av eleverna här har haft en lång frånvaro och definierats som hemmasittare, berättar Fredrik Malmer och poängterar att inkludering är en aktiv handling på skolan, något skolan jobbar medvetet med.
Han har tidigare jobbat med projektet #jagmed, där målet var att få fler elever att sluta gymnasiet med fullständiga betyg. Erfarenheter därifrån har tagits med in i resursskolan och fortsätter att skapa skollust.
– Relationer är bärkraftiga, säger Fredrik Malmer och förklarar att undervisningen präglas av ett synsätt där eleverna tror på att pedagogen kan hjälpa och bryr sig.
– De flesta vill bli uppmärksammade och sedda. Det är en god grund för att uppnå betyg och bättre mående.
Genom att verkligen lyssna och använda den information som eleven ger om sig själv, sina behov och sin syn på inlärning menar han att undervisningen kan byggas på ett sätt som funkar för individen. Kunskapsinhämtningen kan sedan kanske ske genom pokemonjakt, frågesport eller tipspromenad.