De flesta katrineholmare har hört namnet Kullberg nämnas, om inte annat känner de till Kullbergska sjukhuset, Kullbergska huset och kanske rent av Kullbergsgatan i de östra stadsdelarna. Det är dock inte alla som vet vem som döljer sig bakom namnet, något vi nu ska försöka råda bot på.
August Fredrik Kullberg föddes den 1 maj 1852 på gården Knapparp i Solberga socken i Småland. Släkten hade på 1600-talet invandrat från Riga och fadern, som även han hette August, anlade 1867 en av de första tändsticksfabrikerna i Sverige. Fabriken fick namnet Annebergs Tändsticksfabrik efter dottern Anna. År 1874 köpte August jr tillsammans med en kompanjon fabriken. Skötseln av denna överlät dock den unge August snart till kompanjonen, medan han själv reste land och rike runt för att köpa upp aspvirke till produktionen. Det lär ha varit på en av dessa resor han första gången satte sin fot i Katrineholm.
Kullberg såg möjligheterna i den unga järnvägsknuten, som han förstod skulle expandera och vara en perfekt boplats för en man med stora planer. Den 8 april 1878 blir August Kullberg katrineholmare. Redan två år tidigare 1876 hade han inregistrerat firma Kullberg & Co, som skulle komma att bli både stora och välkända, med filialer i flera länder.
De första åren i Katrineholm handlade den unge August med bland annat virke och fönsterglas, av vilket det senare var en viktig del av verksamheten under många år. Det första decenniet som affärsman i Katrineholm var ingen dans på rosor för Kullberg, som flera gånger hamnade i ekonomiska svårigheter och någon gång tvingades han även bjuda sina fordringsägare ackord.
I början av 1890-talet lossnade det dock, inte minst på grund av en annan pionjär på näringslivets himmel i Katrineholm, nämligen Gustav Robert Grönkvist och hans tillvekning av den så småningom mycket populära balansräfsan. Så småningom var Firma Kullberg & Co ledande inom lantbruksmaskiner, inte bara i de nordiska länderna, utan också i andra länder som till exempel Ryssland. Firman hade ett flertal leverantörer såsom Arvika-Verken (slåtter- och skördemaskiner), Joh. Thermanius & son i Hallsberg (tröskverk), AB Baltic (separatorer), AB Gävle Åkerredskap (radsåningsmaskiner), Sandbäckens Verkstäder (motorer, kvarnar), AB Valla tröskmaskiner (harvar, gödselspridare, tröskverk) och naturligtvis redan nämnde Grönkvists Mekaniska Verkstäder med sina balansräfsor.
I början av 1900-talet var August Kullberg en förmögen man och 1904 kunde han med sin familj flytta i sin nya, lyxiga villa som låg nära järnvägsstationen och var ett vackert blickfång för tågresenärer. Huset innehöll, förutom bostad för herrskap och tjänstefolk även Kullberg & Co:s kontorslokaler.
August Kullberg plågades regelbundet av ångestattacker och brukade då lägga in sig på vilohem för rekreation. I pressens dödsrunor framgår att det var en sådan attack som indirekt orsakade Kullbergs död den 27 februari 1913, några månader före sin sextioförsta födelsedag.
Den 30 maj 1959 avtäcktes en byst av Kullberg i Tingshusparken. På dess postament står: ”August Kullberg född 1852 Död 1913. Grundare av Kullberg & Co. Donator. På baksidan står: ”Han gav svensk plog åt svensk jord och grundval åt framtida stad”
Familjen Kullbergs donation till byggandet av Kullbergska sjukhuset, får bli en historia för sig och kommer att berättas längre fram.