Det var varmt, riktigt varmt, och så klarblå himmel och gassande sol att det nästan kändes som en instruktionsfilm i "så arrangerar du en Pride-parad". Redan tidigt på dagen ställde service- och teknikförvaltningen ut två parkbänkar vid Fabriksgatan, målade i regnbågsfärgerna, över Gröna kulle vajade regnbågsfanan och vid 14-tiden var det samling i Stadsparken. Det var ganska mycket folk där, som bland annat kunde spreja håret i Pride-flaggans regnbågsfärger. Stella Sköld var en av dem som Kevin Karlsson fixade håret på.
– Jag frågar vad de vill ha. Det är lite olika, men en del vill ha flaggan, sa han.
Alex Dans hade Pride-flaggan som mantel över axlarna och till och med regnbågsörhängen.
– Jag har åkt från Flen. Det är klart att man måste vara här. Det är roligt att det är så mycket folk här, att man träffar så många.
Men Alex Dans var lite uppgiven när det gällde Pride i Flen.
– Vi unga är nog intresserade, men de vuxna har inte så stort intresse.
Fiona Broman är en av arrangörerna till Katrineholm Pride och hon var lite nervös före avmarsch.
– Det känns lite sjukt att det händer nu, att det är just nu. Vi har hållit på i åtta månader nästan, sa hon.
Själva paraden, för många höjdpunkten med Pride, ställde upp sig längs Tegnervägen och gick sedan Kungsgatan, Fabriksgatan förbi Stortorget, där internationella matmarknaden tillfälligt tömdes på folk som tittade på, och sedan vidare Trädgårdsgatan mot Perrongen. Där fanns det matstånd och aktiviteter, bland annat framfördes årets Pridelåt med bandet Otterhounds. Flera organisationer och föreningar fanns också på plats och berättade om sin verksamhet, som tjejjouren Miranda, politiska partier, som Centerpartiet där barn fick pröva på att balansera morötter. Ganska många lämnade festivalområdet, efter Pride-låten, men i ungkulturhuset Perrongen fortsatte dagen med "Homo Aleono", stand-up med komikern Pernilla Hammargren, föreläsningar, tatueringsstudio och bollhav.