Regering, landsting och kommuner bör anta koldioxidbudgetar

Klimatförändringar och miljöförstöring är det som oroar svenskar allra mest, visar SOM-institutet. Och det finns skäl för det.

10 februari 2018 18:07

Extremtorka, kraftigare orkaner, förödande översvämningar gör delar av vår jord allt svårare att leva på. Med bara en meters havsnivåhöjning räknar länsstyrelsen i Skåne med att 23000 byggnader kan hamna i vattnet.

I helgen omvandlade därför 600 ledamöter på folkets Klimatriksdag denna oro till engagemang för en hållbar värld. Av drygt 250 inkomna motioner diskuterade och röstade vi fram tolv konkreta omställningsförslag. Två av dem fokuserar på den klimatlag som trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen och klimatmålet är styråran i svensk klimatpolitik men har ännu två stora brister.

Sveriges andel av den globala koldioxidbudgeten för att kunna uppfylla Parisavtalets 2-gradersåtagande omfattar totala utsläpp på 300-600 miljoner ton koldioxid. Med nuvarande utsläppsnivåer kommer vi att ha överskridit den på 14-18 år. Klimatlagen behöver kompletteras med en koldioxidbudget som innebär årliga utsläppsminskningar på minst 10 procent per år.

Ett annat problem är att klimatlagen bara styr regeringens arbete. Riksdagen har inte velat reglera kommuners och regioners klimatarbete då det kommunala självstyret är starkt i Sverige. Även kommuners och landstings ansvar bör bli tydligt i klimatlagen. Och i väntan på ett sådant beslut uppmuntras, i en av de antagna motionerna, ledamöterna på Klimatriksdagen att lägga medborgarförslag i sina kommuner med fokus på koldioxidbudgetar och omställningsplaner. Vi behöver alla engagera oss för att Sverige ska göra sin del av den globala omställningen och bidra till att uppvärmningen hejdas och klimatet stabiliseras.

Pontus Björkman

Engagerad i #klimatvalet och ledamot på Klimatriksdagen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!