I en varmare värld kommer det dock att bli svårt att upprätthålla standarden på dessa områden.
För även om de direkta negativa effekterna på Sverige kanske inte blir så stora, så kan vi inte undgå att bli indirekt påverkade när den stigande globala temperaturen leder till större osäkerhet, ökade flyktingströmmar och fler internationella konflikter.
Genom att ta klimatfrågan på allvar stärker vi Sveriges förmåga att stå emot kommande problem, och kan också utgöra ett gott exempel för andra.
En hel del har gjorts, men mycket återstår. Här är bara några förslag till vad politikerna kunde göra:
– ersätta de fasta elnätsavgifterna med rörliga avgifter som uppmuntrar till energisparande
– slopa momsen på begagnade varor, som ett led i omställningen till en mer cirkulär ekonomi
– se till att svenskt inrikesflyg får betala full energiskatt, liksom jord- och skogsbruket och gruvnäringen
– driva på för nattåg till Europa och en mer samordnad europeisk tågtrafik
– ta bort förmånsbeskattningen för företagscyklar och företagsbetalade pendlarkort
– införa en norm som kräver att nya stadsdelar ska ha lika stora ytor för stadsodling som för p-platser
Alla dessa förslag härrör från Klimatriksdagen, ett ideellt arrangemang i Stockholm i början av maj. Klimatriksdagens mål är att trycka på så att klimatet får mer utrymme i den politiska debatten – så att man inte fortsätter blunda, utan verkligen försöker göra något åt ”elefanten i rummet”.
Ingela Björck