Trädet kämpade länge, i flera år, men till slut vann sjukdomen. Det är himla tråkigt för nu har de flesta, om inte alla, av dessa vackra träd dött och vi är ett vackert ädelträd mindre i vår närhet.
I flera timmar sågade den kunnige arboristen, för att allt skulle gå säkert till, draghjälp fanns med traktor och rep varav fler gick av när trädet inte vill ge sig. Eftersom det tog sådan tid hann jag se när jätteträdet föll och jag tror det hördes över hela byn när den slog i backen.
Runt 150 år gammal var almen, imponerande. Ungefär i mitten/slutet av 1800-talet var den alltså en liten planta och nu en stubbe. Sorgligt är det när så vackra träd som en alm måste fällas.
Gunnel Malm, Julita