Lokal biodlare drabbad av den rådande bidöden

Bin dör men orsaken bakom är ett mysterium. Biodlaren Anders Möller förlorade fem av sex bisamhällen i våras. ‒Man blir orolig när det är fler odlare som drabbas av samma sak, säger han.

Anders Möller har efter vintern bara ett bisamhälle kvar. I bikupan finns det ungefär 60-70 tusen bin som alla har olika arbetsuppgifter, de vid ingången kallas för vaktbin.

Anders Möller har efter vintern bara ett bisamhälle kvar. I bikupan finns det ungefär 60-70 tusen bin som alla har olika arbetsuppgifter, de vid ingången kallas för vaktbin.

Foto:

Övrigt2017-07-13 17:32
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Anders Möller har målet att driva en självförsörjande gård. En av alla delinkomster han har är försäljningen av honung. Men två år på raken har han drabbats av dåliga biår.

‒Det är bara ett av sex bisamhällen som överlevde årets vinter. Varje år är det något samhälle som inte klarar sig men jag har aldrig varit med om att det gått så här dåligt, säger han.

Han har inte kunnat lokalisera vad det beror på.

‒Det finns flera olika parasiter som kan drabba bisamhällen men då finns det ofta tydliga symptom. Jag har inte sett några symptom som stämmer in på olika sjukdomar. Det är det som oroar mig, att man inte vet varför de dör.

Jordens växter och liv är beroende av binas pollinering. Det är tack vare bina som fruktträden får frukt och bärbuskarna får bär. Runt om i världen talas det om bidöden och vad som ligger bakom att allt fler honungsbin inte överlever, det uppger Naturskyddsföreningen.

Anders Möller är inte den enda biodlaren i trakten som har förlorat bin.

‒En annan biodlare här i Vingåker förlorade alla sina samhällen och en annan har förlorat majoriteten av sin odling. Ingen av dem har hittat några tydliga symptom på vad det kan bero på. Man blir orolig när det är fler odlare som drabbas av samma sak, säger han.

I slutet på förra året kom det dåligt med regn vilket gjorde att det fanns dåligt med nektar i blommorna som bina kunde hämta. I augusti var därför nästan all honung slut i kuporna. Även i år har det varit dåligt med nederbörd och det påverkar honungsproduktionen.

‒Jag tror det kommer bli ett väldigt dåligt biår särskilt för oss som lider av torkan. Väderprognosen har flera gånger visat att det ska komma rejäla massor men det har ofta slutat med att inget kommer eller också bara en liten skur.

I hans trädgård är det speciellt lavendelblommorna som bina drar sig till. Men i år ser man bara några få bin om man jämför med tidigare år då det kryllade, berättar han.

Han hoppas på att nästa år blir ett bättre biår och till dess har han köpt tre nya bisamhällen.

‒Då ska jag flytta de närmare till de 200 äppleträden som jag har planterat i år. Bin är rationella och beräknar avstånd och nektarvärde. Genom att placera bikuporna nära träden är det större chans att de väljer att åka dit och pollinera än att de åker någon annanstans. Bin behövs för de har en enorm inverkan.

Bisamhällets tre individer

Drottningen: den enda honan i bisamhället som har ett fullt utvecklat könsorgan. De andra bina matar och vårdar henne och på så sätt förs doftämnen över till dem och sprids i samhället. En drottning kan lägga flera tusen ägg om dagen.

Arbetsbin: honor, men är inte helt utvecklade och kan inte lägga ägg. De har två ansvarsområden, inomhusarbete, som att städa inuti kupan, och utomhusarbete där de samlar in nektar och pollen.

Drönare: hanarna och deras uppgift är att befrukta drottningarna.