Tack för dina vänliga rader och en porrfri barndom är, definitivt, något att stilla bedja om.
Eller varför inte kräva? Men det vet vi alla att här talar pengar, porrindustrin omsätter enorma summor och jag tror knappast de lägger ner bara för vi kvinnor vill det.
Jag har skrivit om porr, patriarkat, härskartekniker, våldtäkter och kladdande karlar i snart 30 år. Trettio år! Och bara sett samhället bli värre och värre vad gäller kvinnors rättigheter, för att inte tala om barns. Den enda gången, under alla dessa år, jag känt hopp var när #metoo drog igång.
Det kändes i luften att här var något annorlunda, det var kvinnorna själva som sa stopp! Jag beundrar de kvinnor som vågar ta kampen, som Linnéa Claeson under #assholesonline, och alla ni andra modiga. Ni peppar oss vanliga kvinnor att säga ifrån.
Förr fanns inte sociala medier, tack och lov, för idag kan vilken tuff kvinna som helst sänkas när man vräker ur sig alla möjliga tillmälen.
Egentligen undrar jag vad folk har för problem, när det skrivs vad som helst för att få tyst på en meningsmotståndare.
Och när någon påstår något om ens person, som inte är sant, då är den troliga förklaringen att genom sig själv känner man andra. Tror man. Och jag skriver ”man” för det är, oftast genomgående män som håller på såhär. Det är de som försöker tysta oss kvinnor, det är de som tror att #metoo kommer tystna. Men inte den här gången.
För nu händer något som inte hänt förut, kvinnor stödjer varandra på ett helt nytt sätt.
Det enda vi får vara beredda på är att männen kommer slå tillbaka. Då måste vi stå samlade, och enade, för det har redan börjat.
Gunnel Malm, Julita