Alltså jag sopsorterar rubbet, handlar det mesta ekologiskt, äter inte särskilt mycket kött, köper second hand, tänker på hur mycket jag åker med moppebilen och försöker samåka så mycket det går. Jag har aldrig varit utanför Europa, hållit mig i nordiska länder + England och en (!) resa till tysk-franska gränsen för att leverera en hund 1988.
1975 flög jag till Crufts i England, en hundutställning. Tja, plus i kanten skulle jag få, helt klart. Trodde jag.
Vissa av frågorna gick inte att besvara, jag och sonen gick lägre än det lägsta. En del av bilkörningen gick inte heller att få ordning på, maten var speciellt knepig eftersom vi inte äter som andra, plus en del till. Nå, mitt resultat blev följande: för att leva behöver jag, håll i er, 3.3 jordklot och jag släpper ut 7.78 ton (!) koldioxid per år. Jag var helt skakad, nästan gråtfärdig skall jag erkänna. Jag gjorde om testet och försökte, om möjligt, komma så nära vårt leverne i familjen som det gick. Okej, då kom jag ner till 2.8 disponerade jordklot och "bara” 6.93 ton koldioxid. Hemskt!
När jag relaterar det för en god vän, säger han, oj skall vi börja med självhushållning igen,
Hur många kan det idag? Men sonens kommentar var nog bäst. ”Amen morsan, vad tror du andra släpper ut då”? Bra fråga, så testa du också. Och sen vill jag gärna ha reda på hur ni andra gör för att minska utsläppen.
Ge oss som tydligen inte kan, goda råd.
Gunnel Malm, Julita