Busskudden, eller vägbulan, som du refererar till på Vingåkersvägen färdigställdes i november förra året och fler är på gång 2018. Bland annat på Västgötagatan och Oppundavägen (vid Torsgatan).
Denna typ av farthinder fungerar bäst på raksträckor och där bussar som passerar har möjlighet att gränsla hindret.
När det gäller farthindren i nya Talltullen och rondellen vid Linnévägen/Eriksbergsvägen har vi använt granitkantsten som ram för ramperna. Gatsten är inget vi längre använder vid nybyggnationer idag, så du har helt rätt i att vi vill lämna den typen av kombination när vi bygger farthinder. Granitkantsten är en mer hållbar lösning än lösa gatstenar och något vi i fortsättningen kommer att använda.
När det gäller höjdskillnader både innan och efter farthinder, så som övergångsställe eller cykelpassage, följer vi alltid rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting, SKL och Trafikverket, när vi utformar dessa. Vi följer dessutom branschöverenskommelsen mellan bland annat Trafikverket, SKL, Arbetsmiljöverket och Svensk Kollektivtrafik vid utformningen av farthinder/gupp.
Överenskommelsen verkar bland annat för utveckling av hastighetsanpassning (så som farthinder/gupp i trafikmiljön) som inte ger arbetsmiljöproblem för busstrafik.
Här har man bland annat kommit fram till att ramplutningar till gupp ska vara minst 6 procent och högst 8 procent för god arbetsmiljö för busschaufförer, men ändå tillräcklig hastighetsdämpning för att öka säkerheten. Det här är något vi följer i Katrineholms kommun.
Enkelsidiga farthinder (med höjdskillnad enbart innan farthindret) är en relativt ny företeelse i Sverige och något vi i Katrineholms kommun kommer att använda oss mer av framöver. Du kan redan idag se exempel på enkelsidiga farthinder i nya Talltullen och rondellen vid Linnévägen/Eriksbergsvägen.
Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholms kommun.