Våra äldre på särskilda boenden får mat då de vill ha mat. Nattfastan är ibland för lång, absolut, men de gamla har lika mycket sömnbehov som födobehov. Ofta tackar de nej till något att äta och dricka tider utöver mattider.
Många av dem tycker inte de gör något annat än äter och fikar.
Och när slutet kommer så är det ingen som vill äta. Ibland tar det lång tid från det att de slutar äta tills de dör men det är naturens gång inte personalen som väljer att svälta ihjäl någon. Våra äldre får så mycket mat de vill ha och de får bra mat och all personal gör sitt yttersta för att alla ska må så bra de bara kan ända till slutet.
Helena