Var snabbt inne på ett av apoteken härom dagen och står vid kassan. Plötsligt lägger någon upp sina varor 2 dm från mig. Oj, säger jag, och tar ett steg åt sidan, nu står du väldigt nära. "Vill du jag skall flytta på mig", undrar hen. 

Ja, faktiskt, svarar jag. Då börjar hen resonera med sig själv om att jo just det, det fanns ju markeringar på golvet. Men flyttar på sig gör hen inte. Jag konstaterar att stå kvar då men ge tusan i att nysa på mig, sen betalar jag och går. 

Fortfarande, efter tio månader och nära 8000 avlidna i landet, fattar vissa inte att vi skall hålla avstånd. Kommissionen, som nu kritiserar regeringen och FHM, konstaterar att "vuxenansvaret" verkar inte fungera i Sverige. Precis, för när de flesta av oss, vuxna, försöker undvika närkontakt då struntar andra i det. 

Och riskerar då, inte bara sin egen hälsa eftersom även jag kan vara sjuk utan att veta det, utan även andras välbefinnande. Det är sånt beteende som gör att smittan fortsätter spridas, det är den krassa sanningen. 

Jag anklagar inte någon som följer alla råd, utan ni andra som inte håller avstånd. Ni som kryper upp i ansiktet på folk, nyser rakt ut, eller står i klungor, i affären, så det inte går att ta sig fram.

Vi över sjuttio har tagit vårt ansvar nu nästan ett år, när tänker ni göra det? 

Och om ni struntar i allting, tänk då på sjukvårdspersonalen, de som slitit som djur hela våren. Som fortsätter jobba dubbla skift, utsätter sig för smitta och riskerar utbrändhet. Allt för att rädda VÅRA liv. Tänk om de inte orkar nu efter jul, eller själv blivit sjuka, vad gör vi då?