Jag har varit ute i skogen idag och tittat på granbarkborreskador, vilka är förödande för vår växande skog. Man funderar på om man överhuvudtaget får någon granskog kvar här i landet.
När man sitter och tittar på den döda skogen går det många tankar genom huvudet. Vår skog gränsar till ett femton år gammalt reservat, där man inte har gjort någonting för att hindra barkborrarna att föröka sig. Vi skogsägare måste följa skogsvårdslagen, men tydligen inte länsstyrelsen och staten. Praktiskt taget all gran är torr, då blir man fundersam på varför myndigheterna fortfarande vill ”skydda skog” när skogen ändå blir förstörd. Vi var med på en vandring i reservatet för några år sedan och var redan då oroliga för granbarkborren, eftersom den redan hade börjat angripa granarna. Vi frågade hur det blir när angreppet ökar. Vi fick svaret:"Det kommer andra insekter och hackspettar som angriper barkborrarna," vilket uteblev.
Nyss fick jag höra att man från Naturskyddsföreningen skulle arrangerar utflykt till det här området. Det blev ingen utflykt och det kan jag förstå, torra granar är inget att se. Att skydda skog är det bara skogsägaren själva som kan göra, när viljan finns. I det här fallet fanns en verklig vilja att bevara området, nu är det förstört. Nu har det gått så långt att myndigheterna jagar skogsägare för att komma åt gammal skog, vilket får till följd att ägare hugger ner den gamla skogen för att slippa reservaten. Nog är det bra med miljötänk men här har det gått för långt. Nu går miljön före ekonomin. Och vilken miljö? Jag kan inte tänka mig att det gynnar den biologiska mångfalden.
Jag började intressera mig för skog i slutet av femtiotalet. Jag lärde mig att skogen är en resurs och en tillgång både privat och nationellt. Skogen var då, åtminstone Sveriges största nettoexportör. Jag tycker man ska se skogen som vilket liv som helst. När skogen är mogen skall den avverkas och ny skog danas, röjas och skötas om. För mig finns det inte något vackrare än en välskött ungskog. Under omloppstiden har den också gjort klimatet en tjänst, dels för att det gynnar det globala klimatsystemet och dels för att den binder stora mängder koldioxid från atmosfären.