Oscar Wilde. (Arkivbild
Nobel-pristagaren i litteratur, Albert Camus, höll ett tal i Uppsala universitet 1957, som han kallade ”Create Dangerously”. I detta framhöll han vikten av att författare och konstnärer tillåts skriva satirer och sina egna tolkningar och värderingar, även om de kritiserar eller gör narr av landets politiska styre.
Om författarna och konstnärerna endast vågar skapa verk som följer det populära och det som majoriteten av folket vill ha, blir konsten ett meningslöst återskapande.
Oscar Wilde ansåg att den värsta av alla synder var ytligheten. Detta som en reaktion mot konstnärernas verk i den europeiska medelklassen i början av 1900-talet. De få som vågade sätta sig emot tidens populistiska strömning (exempelvis Nietzsche och Strindberg) fick betala ett högt pris.
Friedrich Wilhelm Nietzsche. (Arkivbild)
I Sverige i dag ser vi dagligen i alla media en kraftig överrepresentation av ytlighet och populismen i konst, film och litteratur. Allt färre skapare av fördjupad konst, som kritiserar samhället och populära profiler.
Även forskningen på våra universitet har fått stramare tyglar och tvingats anpassa sig mer och mer till marknadens krav på lönsamhet och snabba resultat. Även om detta tiger konstens företrädare.
Utställningen "Hilma af Klint – abstrakt pionjär" på Moderna museet. (Arkivbild)
Eftersom en relativt liten del av folket engagerar sig i övergripande nationell politik, så är våra författare, film- och teaterproducenter, bildkonstnärer med flera en väckarklocka för oss vanligt folk.
För att ha någon glädje av demokrati och yttrandefrihet måste vi vara vakna. Uppmuntra konsten – i alla dess former!