Tre procent av vattenanvändningen går till jordbruket

Enligt Christin Larsson står internationellt jordbruk i genomsnitt för 70 procent av ländernas vattenförbrukning medan svenskt jordbruk står för endast tre procent av den totala vattenanvändningen.

Enligt Christin Larsson står internationellt jordbruk i genomsnitt för 70 procent av ländernas vattenförbrukning medan svenskt jordbruk står för endast tre procent av den totala vattenanvändningen.

Foto: Christin Larsson

Insändare2024-08-01 19:01
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Insändare i Kuriren förmedlar tankar om att djurhållning behöver upphöra och att vattnet skall gå direkt till oss människor istället. Flertalet av den svenska befolkning bor i staden medans livsmedelsproduktionen oftast sker på landsbygden, långt från staden.

I staden konkurrerar hushåll och industri om vattnet. Det svenska lantbruket har successivt minskat sin användning av vatten och flera gårdar investerar i dammar för att kunna lagra nederbörd. 

I dag står svenskt jordbruk för endast tre procent av den totala vattenanvändningen i Sverige medan svensk industri står för 70 procent och hushållen för 18 procent. 

Internationellt står dock jordbruket i genomsnitt för 70 procent av ländernas vattenförbrukning, på grund av exempelvis sämre grundvattenlager och stora behov av bevattning. I klimatscenarierna så kommer dessa länder få mycket svårt att bedriva jordbruk framåt. Så välj svenska livsmedel i första hand.

Lantbruken i Sverige har drivit ett systematiskt vattenvårdsarbete sedan början av 1980-talet. LRF har även tagit ledarskap i frågor kring vattentillgång och bevattning. Vi arbetar för att öka kunskapen hos politiker och kommuner för de konsekvenser olika beslut kring vatten kan få. 

LRF arbetar även för en ökad förståelse för att det behövs en klimatanpassning i alla former av odlingar. Enligt statliga utredningar kostar de nödvändiga anpassningarna flera miljarder kronor, här behövs stöd till olika åtgärder.

Produktionslantbruket bekostar forskning om bland annat nya odlingsmetoder med mindre påverkan på vattenmiljön, det genom att en del av våra avräkningar går till Stiftelsen Lantbruksforskning.

I dag har vi en kvävebalans i världsklass, enligt en rapport från OECD. Minskningen av fosforläckaget från hela den samlade åkermarken överträffar alla mål. Från 1995 till 2020 har cirka 14 000 hektar våtmarker anlagts med hjälp av olika stöd.

Vi uppskattar det stora intresset som finns för svenskt lantbruk och vår livsmedelsproduktion som sker över hela landet. Alla lantbruk har olika förutsättningar. Vissa av oss kan odla spannmål och energigrödor. Andra odlar vall som är utmärkt foder till kor vilket ger öppna landskap, näring till åkermarken, mjölk, yoghurt, ost och kött med mera. Värt att komma ihåg är också den så viktiga biologiska mångfalden, som lantbrukets kor och övriga betesdjur upprätthåller genom att beta de artrika naturbetesmarkerna.

 Men alla är vi rädda om våra viktigaste resurser – åkermarken och vårt vatten.