Min första bekantskap med vår stad härrör sig från sent 50-tal. Jag upplevde Katrineholm då, som lagom stor, människors kärlek till staden och närhet till övriga landet på grund av järnvägen och en typisk trivsam stad unik i sitt slag. Vad har då hänt?
För att få svar på detta tillåter jag mig rekapitulera lite. (Vår mycket kloke stadsminister och tillika den siste socialdemokraten, sa vid något tillfälle: "Man måste känna till historien för att förstå framtiden.")
Vi blev municipalsamhälle, som det då hette, 1883 och fick stadsrättigheter 1917 så vi har ingen antik historia att yvas över fast det finns lämningar från stenåldern i grannskapet. På grund av järnvägens utbyggnad blev Katrineholm något av en järnvägsknut och flera stora industrier etablerade sig i staden. Detta medförde en blandad bebyggelse. Stora vackra högborgerliga hus, som Gröna Kulle, Kullbergska etc, fina egnahem och kollektivhus i 3-våningsklassen. En blandad bebyggelse mao. Ordning och reda och kyrkan på en kulle väl synlig mitt i byn, invigd 1903. En blomstrande torghandel, en Stadspark som tack vare en utomordentlig stadsträdgårdsmästare prunkar och bjöd på söndagskaffe och d:o middagar.
Vi hade ett för Sverige unikt VVS-museum, vi hade en docksamling värd all beundran och runt detta fanns / finns Djulö slott och "den sköna lustgården. Mycket fanns för att göra Katrineholm till en liten turiststad i hjärtat av Sörmland. Detta kunde ha blivit något av stadens storhetstid framgent.
Vad har då hänt de sista dryga decenniet? Fula höghus a la Rinkeby på bekostnad av de ursprungliga 3-våningshusen, ombyggda vägkorsningar, som liknar landningsplatser för helikoptrar. Docksamlingen och VVS-museet magasinerat på okänd plats. Genomfarterna "guppbelagda", så skadade ambulanspassagerare skriker högt oavsett hur försiktigt chauffören kör. Torget ska bebyggas med något romerskt palats. Stadsparkens servering stängd till största delen sedan några år och nu är Katrineholms "heliga ko" i farozonen; Djulö gärde ska visst bli våtmark.
Visst förstår jag att en kommun måste ha framförhållning och utvecklas men på bekostnad av vad? Vi ville bli turiststad, varför då inte ha den framförhållningen att bevara, underhålla och snygga till den gamla 3-våningsbebyggelsen, slopa höghusen och guppen. Vi kunde lanserat oss som tidstypisk 1930-40-talsstad i stil med trästäderna Nora och Hjo. Så vitt jag vet, hade detta varit unikt för Sverige. Visst vill vissa människor bo i skyskrapor med ALLA moderniteter. Bygg dessa utanför stadskärnan! Snart är vi en förstad till Stockholm, då kanske vi får tunnelbana!
Hemvändande "urkatrineholmare" tycker staden förlorat sin själ. Sorgligt! DOCK, vi har fortfarande ett fint bibliotek, vi har underbara blomsterarrangemang, en fin aula och vi har minnena kvar av det som var en gång.