Sverige bör lära av Finlands kamp mot överskuldsättning

Regeringen bör omedelbart tillsätta en bred statlig utredning som kan ge förslag på konkreta åtgärder som kan minska överskuldsättningen i samhället, skriver debattörerna i sitt inlägg.

Regeringen bör omedelbart tillsätta en bred statlig utredning som kan ge förslag på konkreta åtgärder som kan minska överskuldsättningen i samhället, skriver debattörerna i sitt inlägg.

Foto: Jessica Gow/TT

Insändare2021-04-14 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På en presskonferens den 28 januari presenterade Finlands riksbank ett förslag till strategi för hur finländarnas ekonomiska kunnande ska bli bäst i världen till år 2030. Strategin är ett initiativ från Finlands regering med syftet att motverka överskuldsättning.

Finlands justitieminister Anna-Maja Henriksson tog emot strategin med kommentaren att "det här är ett viktigt arbete som jag starkt vill driva framåt" och tillade att "i vår tid är frågor som gäller överskuldsättning särskilt aktuella".

I Kronofogdens register finns omkring 400 000 skuldsatta svenskar som inte har lyckats betala av sina lån. Motsvarande siffra för Södermanland är 10 984 personer. Konsekvenserna för den enskilda är ofta katastrofala. Oro och ångest inför privatekonomin, skamkänslor, sociala problem, stress och ohälsa är vanligt. För samhället innebär överskuldsättning en riskfylld instabilitet och stora kostnader.

Finland har länge varit ett föredöme när det gäller arbetet mot överskuldsättning. Särskilt effektiva är de begränsningar som finns när det gäller konsumtionslån, vilka gör det mindre attraktivt för långivare att låna ut pengar till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Och nu har alltså Finlands regering välkomnat en nationell strategi som ska minska överskuldsättningen i landet.

Finlands breda ansats till att bekämpa överskuldsättningen är något Sverige bör inspireras av och ta efter. Men i stället har samhällsdebatten om överskuldsättning i Sverige det senaste året kretsat kring ett mycket specifikt förslag från Finansinspektionen. Förslaget är att regeringen bör låta utreda möjligheten till ett centralt skuldregister som långivare kan hämta uppgifter från.

UC:s bedömning är att förslaget om ett centralt skuldregister missar målet och att det är helt andra åtgärder som behövs för att minska överskuldsättningen.

I samhällsdebatten har många intressanta förslag förts fram. Från UC:s sida tror vi särskilt på att införa en absolut preskriptionstid på konsumtionslån, att skärpa reglerna för marknadsföring av konsumtionslån och att införa mer undervisning om privatekonomi i skolan.

Det är hög tid att Sverige liksom Finland tar krafttag mot överskuldsättningen. Regeringen bör omedelbart tillsätta en bred statlig utredning som kan ge förslag på konkreta åtgärder som kan minska överskuldsättningen i samhället.