SCB sparkade 37 erfarna telefonintervjuare och bytte ut dem mot skandalbolaget Evry.
Läckta dokument från SCB visar att myndigheten redan 2016 kände till brister i Evrys datainsamling – men de gick ändå vidare med affären.
Är inte detta upprörande? Jo, men blir vi upprörda? Nej, det här är ju skåpmat. Var och varannan dag möts vi av nyheter att myndigheter ”outsourcat” verksamheter. Det har skett efter att myndigheten infordrat anbud på en del av den verksamhet den är ansvarig för. För det måste väl bli billigare!?
Och lika ofta som man väljer ut en extern anbudsgivare som ska sköta verksamheten, lika ofta blir det fel. Det vill säga varje gång. För anbudsgivarna är ett – eller representerar ett – privat företag, vars primära uppgift är att tjäna pengar åt bolagets aktieägare. Det innebär att om det finns något hörn som man kan gena i, då gör vinnaren av upphandlingen det. Och vad gör då samhället för att kontrollera att anbudsgivaren inte genar i hörnen? Man skapar en kontrollapparat, ofta först sedan uppenbart fusk uppdagats. Men det är inte gratis. Så den tänkta vinsten försvinner i kontrollåtgärder.
Den politiska högern har lyckats köra i folk att det är lätt att ”begränsa slöseriet med skattepengar” genom att utsätta allt för konkurrens. Och då blir det som i SCB-fallet, och som i fallet med Transportstyrelsen, som lät IBM ta över it-driften, i strid med lagen. Med mera, med flera exempel!
Vi måste stoppa detta gigantiska svindleri. Vi måste sluta utsätta offentliga verksamheter som kräver professionalism och trohet mot uppdragsgivaren (skattebetalarna) med slappa upphandlingar, iscensatta för att möjliggöra att ännu mera av våra gemensamma pengar hamnar i privata fickor. Låt oss sätta stopp för försnillande av offentliga medel.