Grundskolan har varit öppen under våren, men för elever, lärare och skolledare har den varit arbetsam. Anpassningar har gjorts efter rådande omständigheter och i perioder har både elever och lärare varit frånvarande i högre grad än vanligt. Alla som jobbar i skolan har jobbat hårt för att upprätthålla verksamheten när kollegor är sjuka, det inte finns vikarier samt med att stötta elever som varit frånvarande. Det betvivlar ingen och det ska skolan ha stort erkännande och tack för.
Statistik från vårens betyg har nu börjat presenterats. I både Katrineholm och Vingåkers kommuner ökar resultaten i årskurs 9. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ökar. Meritpoängen ökar också i Vingåker, enligt Katrineholms- Kuriren. Det verkar ju som att det trots pandemin och hög frånvaro gått bra i skolan.
Resultaten väcker dock frågor som jag tänker rimligen borde ställas i sammanhanget.
Hur har det påverkat betygssättningen att de nationella proven ställdes in? Sedan något år tillbaka ska resultaten vid dessa särskilt beaktas vid betygsättningen. Även om många lärare verkar ha genomfört gamla prov med eleverna så finns det ingen statistik att jämföra betygen med i år, vilket det gör från tidigare år.
Har skolarbeten gjorda hemma använts som betygsunderlag i större utsträckning än tidigare? Om elever har hög frånvaro finns det en risk för det. Hur värderas dessa i förhållande till arbeten gjorda i skolan? Hur väl speglar de elevens kunnande?
Jag hoppas att de ökade resultaten speglar ett ökat kunnande hos eleverna, men ser det inte för helt självklart denna märkliga vår.
Stämmer skolbetygen under pandemivåren?
Har skolarbeten gjorda hemma använts som betygsunderlag i större utsträckning än tidigare? Om elever har hög frånvaro finns det en risk för det. Skriver insändarskribenten.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.