Under påsken kommer vi svenskar äta cirka 3 000 ton ägg. Vår vilja att hönorna både ska må bra och bidra till en bättre miljö är stor – inköpen av KRAV-märkta ägg ökade med drygt 7 procent från 2019 till 2020.

Drygt 12 procent av samtliga ägg vi äter kommer från KRAV-certifierade hönor. Det är hönor som kan picka och sprätta ute från tidig vår till sen höst – så länge vädret tillåter. I rastgården ska det finnas träd och buskar eller annat där hönorna kan söka skydd. När de är inomhus får det finnas max sex hönor per kvadratmeter, att jämföra med nio hönor per kvadratmeter som är det vanliga i övrig produktion.

KRAV-certifierade hönor får möjlighet att året runt följa sin naturliga instinkt att bada i sand eller jord för att hålla fjäderdräkten ren. De får foder som odlats utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, och minst hälften av fodret ska vara producerat på den egna gården.

Om fler konsumenter köper KRAV-märkta ägg så gynnas både hönorna och miljön. Dessutom skickar det en positiv signal till de svenska bönder som valt att investera i att djuren ska må bra.

KRAV-märkta ägg är något dyrare, bland annat på grund av att hönorna har större ytor. Och för att vi konsumenter ska vara trygga i att hönorna hos en KRAV-bonde har det bra görs det oberoende årliga kontroller på plats. Även det är en extra kostnad som gör att KRAV-märkta ägg kostar mer.

Vi vet att många konsumenter vill att matproducenter ska ta stor hänsyn både till hur djuren mår och till miljön. Enligt en färsk Sifo-undersökning tycker två av tre svenskar att det är viktigt att djuren har haft det bra. I påsk har vi alla möjlighet att börja med en ny vana – att ge fler hönor en chans att komma ut i vårsolen genom att ställa krav på de ägg vi köper.