Ska vi verkligen gå med i Nato?

Att tro att ett medlemskap i Nato skulle öka Sveriges säkerhet i ett läge där Rysslands militära kapacitet försvagats kraftigt och endast kärnvapen återstår som avskräckning, verkar inte övertänkt, skriver Christer Nylander.
Bilden: Natosymbol framför glasfasaden på Nato-högkvarteret i Bryssel.

Att tro att ett medlemskap i Nato skulle öka Sveriges säkerhet i ett läge där Rysslands militära kapacitet försvagats kraftigt och endast kärnvapen återstår som avskräckning, verkar inte övertänkt, skriver Christer Nylander. Bilden: Natosymbol framför glasfasaden på Nato-högkvarteret i Bryssel.

Foto: Virginia Mayo

Insändare2022-04-20 07:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den globala maktkartan håller på att skrivas om. Kina och Asien blir ekonomiskt maktcentrum på USA:s och Europas bekostnad. För att kunna bibehålla sin självbild och påverkanskraft i denna alltmer geopolitiskt konfliktfyllda situation behöver USA alltmer hjälp att finansiera sina cirka 800 militärbaser, få gratis soldater och mer militär utrustning. Då är Natoländerna lösningen. På detta sätt kan USA fortsätta styra Nato och världen med järnhand, trots sin mindre starka ekonomiska position. 

Är det verkligen i denna geopolitiska utvecklingsfas som Sverige ska gå med i Nato? Är det inte ännu viktigare att förbli neutral och investera i en fredligare värld med djupare relationer med Asien. Sverige riskerar att få kontinuerligt högre försvarsutgifter, förlora oskyldiga medborgare i meningslösa strider, och inte kunna agera medlare i globala konflikter, med ett Natomedlemskap, som man i praktiken inte kan påverka. 

Och slutligen, att tro att ett medlemskap i Nato skulle öka Sveriges säkerhet i ett läge där Rysslands militära kapacitet försvagats kraftigt och endast kärnvapen återstår som avskräckning, verkar inte övertänkt.