Respekt utan titlar

1875 genomfördes ni-reformen. Syftet var att sluta använda titlar vid tilltal men fortfarande måste journalister använda titlar när de intervjuar kungafamiljen. Det tycker insändarskribenten är diskutabelt.

1875 genomfördes ni-reformen. Syftet var att sluta använda titlar vid tilltal men fortfarande måste journalister använda titlar när de intervjuar kungafamiljen. Det tycker insändarskribenten är diskutabelt.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Insändare2022-01-04 07:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Så har då "Året med kungafamiljen" visats både i SVT och TV4. Och Hovet kräver att journalister ska använda titlar: "Ers Kungliga Höghet" samt vederbörandes roll i hierarkin. Motivationen: Det är ett sätt att visa respekt vederbörandes roll och som representant för kungahuset och Sverige. I officiella sammanhang är ingen av kungafamiljen på plats som privatperson. Det må så vara, men vi alla betalar ju en bra lön till dem genom våra skattemedel för jobbet. 

1875 genomfördes ni-reformen. Syftet var att sluta använda titlar vid tilltal. Men det skulle ta en mansålder innan det hade avsedd effekt. Folk i överordnad ställning hade svårt att acceptera att anställda sa ni. 
1967 tillträder Bror Rexed som chef för Medicinalstyrelsen och införde du-reformen. Jag arbetade i sjukvården och vet hur reaktionen blev, det var en utmaning. Äldre sjuksköterskor och hela läkarkåren ”gick i taket”. Vi yngre tog det med glädje. Men under mina år som sjuksköterska respekterade jag äldres integritet och kände efter om att säga ni eller du. 
"Ni" används ju fortfarande i olika sammanhang med respekt för individens, den äldres /gästens/kundens integritet.