Reflektion om de litterära bänkarna

Här ses formgivaren Gustav Person vid Ragnar Thoursies litterära bänk i Stadsparken från invigningen i juni 2018.

Här ses formgivaren Gustav Person vid Ragnar Thoursies litterära bänk i Stadsparken från invigningen i juni 2018.

Foto: Carina Bergius

Insändare2020-07-25 05:04
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inger Fredriksson (C) har skrivit en insändare om en häck som riskerar att skymma Ragnar Thoursies litterära bänk i Stadsparken. 

Kanske det är så som Inger Fredriksson skriver men detta har jag egentligen ingen åsikt eller kunskap om. 

Dock kan jag som tidigare ansvarig för placering av den offentliga konsten i kommunen snarare anse att Ragnar Thoursies bänk likväl dess systerbänk (Selma Lagerlöf) nere vid St Djulö är felplacerade. 

Bänkarna i sig är fina och välgjorda av möbelformgivaren Gustav Person men som med nästan all offentlig konst borde bänkarna placerats med en väl genomarbetad idé. Miljön och placeringen kan vara A och O för hur ett konstverk fungerar i den offentliga miljön. 

Min åsikt är att placeringen av bänkarna inte varit genomtänkta och med det inte fungerar bra på sina respektive platser. Bänkarna är inte heller fullbordade enligt den idé som Gustav Person hade med verken (det skulle placerats en gatlykta i bänkens närhet som skulle skapa ett litterärt ljus). 

Det hade varit bättre om bänkarna hade fått en närhet till varandra och placerats i en kontext av exempelvis en ”litterär” plats. Förslag på några placeringar som skulle fungera bättre är Djulö allé eller äppellunden vid St Djulö.