Nu börjar det hetta till ordentligt runt det föreslagna huset på torget. Som vanligt när det gäller något som ska förändras i stadens centrala miljöer, så är de flesta som på ett eller annat sätt hör av sig, negativa.
Våra politiska partiers roll att opponera; att hysa en alternativ åsikt. Oberoende av sakfråga måste man visa sina potentiella väljare att man finns till. Att anpassa sig till en rådande opinion är dessutom ett billigt sätt att skaffa sig politiska poäng eller röster i ett näraliggande val.
Sörmlands Museum är en annan nejsägare. Det är svårt att förstå vad de över huvud taget har med saken att göra. Den här frågan handlar om att gestalta en framtid; inte att vårda något förflutet. De synpunkterna borde väga lätt i sammanhanget.
Sedan finns det en mellangrupp. De som tycker det vore kul med lite förändring, men inte just den här. De kan man bara erinra om att det tog cirka tio år för det nuvarande förslaget att ta sig så här långt. Om det nu avvisas, så kan vi räkna med att det tar ytterligare tio år innan ett nytt förslag ligger på bordet. Som oavsett innehåll kommer att mötas av samma kritik som det nu liggande. Fel storlek, fel färg och fel utsikt. Har vi råd att vänta på det? Har vi råd att låta utvecklingens vindar blåsa förbi och lämna oss kvar på perrongen?
Det är inte lätt att vara politiker. I synnerhet inte om man bär på en övertygelse som man känner strider mot en folkopinion. Men det är också då man har sin möjlighet att visa kvalitet i uppdraget. Att följa sin övertygelse om det långsiktigt bästa i stället för att följa enkla opinionsvindar Det klarade de politiker som på 90-talet tog besluten om "Raggarbacken" och kvarteret Pionen på torgets västra sida, trots en massiv folkopinion.
Det gäller för dagens politiska företrädare att visa samma mod och framtidstro.