Jag känner igen bilden när jag läser resultat av "Bästa skolkommun" och är bekymrad. Våra medlemmar sliter hårt och gör ett fantastiskt jobb, men vi måste mötas upp av kommunen i vårt arbete.
I årets rankning faller vi från plats 262 till 282 och jag är oroad över hur det då ska se ut nästa år när vi sett konsekvensen av vår pågående pandemi. Våra lärare kämpar på men mår dåligt – något som också syns i rankningen av friska lärare där vi från förra årets plats 210 har dalat till plats 289. Våra medlemmars höga arbetsbelastning, i form av stora barn- och elevgrupper och med många olika behov att arbeta med, har vi påtalat till arbetsgivaren vid flertalet tillfällen och nu är resultatet tydligt.
Vi har en låg behörighet hos våra lärare och hävdar ständigt till våra rektorer att fortsätta söka behöriga lärare då det naturligtvis är en anledning till våra elevers låga resultat.
Placeringen 108 från förra årets 59 av resurser till undervisning måste ju också beaktas, här kan kommunen kliva fram. I placeringen av löner från plats 207 till 111 blir jag förvånad - hur detta är möjligt? Den bilden känner jag inte igen. Vi har fortfarande förhållandevis låga löner, åtminstone hos de lägre elevåldrarnas lärare, och när många av våra tidigare anställda har valt att byta kommun som arbetsplats är ju också låg lön en orsak.
Tänk vad roligt om en liten kommun som vår kunde kliva upp bland de 10 bästa såsom andra småkommuner gjort. Vi uppmanar nu ansvariga politiker i Vingåker att ta stafettpinnen och leda arbetet framåt. Vi i Lärarförbundet vet vad som behöver göras – lyssna på oss!