När Stefan Löfven avgår i höst så är det inget vackert facit han lämnar efter sig. Vi har med hans regeringstid fått ett land i kaos, men själv får han det att låta som att vi bor i ett paradis. Det har varit ”fantastiska år” säger han. Men man kan utan vidare sammanfatta Löfvens sju år vid makten i ett ord – regeringskris.

Det finns ingen svensk statsminister som blivit avsatt så många gånger som han, men ändock kommit tillbaks till den hägrande posten. Makten har varit allt för honom. Men han har varit oerhört svag som statsminister ur ett parlamentariskt perspektiv och även svag politiskt, ”Januariavtalet” visar på det. 

Löfvens regeringstid är en mörk episod i svensk nutidshistoria. Han har låtit kriminaliteten breda ut sig samtidigt som välfärden stadigt försämras. Han har också lyckats sätta svenska folket i skuld för flera generationer framåt genom att godkänna EU:s krispaket på 750 miljarder euro (ungefär 7 700 miljarder sv kr.) krispaketet kommer framförallt att gå till den misslyckade eurozonen.

Men att Löfven och den nuvarande socialdemokratin inte sätter Sveriges bästa i förgrunden visar alla svikna löften. - Arbetslösheten som skulle bli Europas lägsta blev en av de högsta. Vi har bland annat 675 000 medborgare med utländsk bakgrund som inte är självförsörjande - Gängen som skulle krossas blir bara fler och fler. ”Vi såg det inte komma” sa han om den ökande kriminaliteten, trots alla varningar som utfärdats åratal tidigare. Hur kan man undvika att se sanning och konsekvens spelas upp framför ögonen? Där kan man tala om inkompetens. 

Men det största sveket han är skyldig till är naturligtvis den ohejdade invandringen som han lät pågå trots varningarna. ”Mitt Sverige bygger inga murar” utropade han 2015 i det berömda talet. Sex veckor senare gjorde han en helomvändning och la sig på EU:S miniminivå och påstod att ”vi har varit naiva”. Med ett sådant resonemang kan man ju vända på allt om allting. Att uttalandet fick passera utan att det blev revolution var uppseendeväckande. 

Stefan Löfven var en nödlösning efter debaclet med Håkan Juholt. Hur historien kommer att döma honom får framtiden utvisa.