Måndagen den 3 juni kunde man läsa i KK:s ledare om att politikerna i Staffanstorp, som infört eller planerar införa en rad mer eller mindre spektakulära förbud. Undantaget tiggeriförbudet (det finns tydligen inga tiggare i Staffanstorp), är alla ämnade att inskränka utrikesföddas frihet till sin kultur och religion. Man motiverar med att innevånarna i Staffanstorp ska ha ”rätten att slippa religion”. Själv börjar jag närma mig pensionsåldern och kan inte påminna mig att jag någonsin utsatts för religiösa påtryckningar, möjligen någon belevad amerikansk missionär från Mormonkyrkan.
Vad jag däremot drabbas av till den grad att jag snart tvingas undvika sociala sammanhang, är den intolerans och rasism som man ständigt matas med.. En vacker försommardag besökte jag ett evenemang med många gamla bekanta. Jag blev glad då jag stötte på ett äkta par som jag tidigare varit granne med. Det gick bara 30 sekunder så hade mannen i paret förstört min dag. Vi diskuterade bostäder och hyresnivåer. Då kommer följande kommentar: ”I de nya hyreshusen som byggs kan bara sådana där mörkhyade jävlar bo, dom som får allt dom vill ha av socialen”. Ytterligare en person jag hädanefter inte kan se utan obehag plus att jag är en vän fattigare. Jag kanske är överkänslig, som kan få både långhelger och semestrar förstörda av detta, men andra människors brist på empati, förståelse och vanlig folkvett gör mig sjuk.
Så snälla – plåga inte andra med era rasistiska och inskränkta åsikter och ofta rena lögner, för jag orkar i alla fall inte mycket längre