Replik på nyhetsartikeln "Nedbajsade bilar och störd sömn – boende rasar".

Jag bor i närheten av Sveaparken i Katrineholm och ser kajorna samlas i flockar inför nattens vila. Ett beteende som upprepas varje höst.

Jag gläds åt deras tjatter som tycks återberätta alla dagens händelser innan de bevingade vännerna slår sig ner, skuldra vid skuldra, i trädens toppar. Stilla sovande, men nära till flykt då någon av de som har vakten larmar om fara.

Människan är inget ensam. Tillsammans är vi alla levande varelser skapelsens krona.

Så låt kajorna leva!