Svar på debattartikeln "Avgiftsfri kulturskola ökar jämlikheten" publicerad 18/2.
Det är väl känt vilka positiva effekter som kulturutövande har för den enskilda individen och för samhället i stort, inte minst bättre förutsättningar för lärande. I Katrineholm har vi satsat mycket på kultur, där barn och unga är prioriterade, dels via kommunala verksamheter, men också genom stöd till lokala kulturföreningar.
Alla barn och unga i Katrineholms förskolor och skolor får del av Kulturskolans utbud via stort samarbete. Skapande skola förstärker dessa möjligheter genom en katalog med kulturaktiviteter för skolorna att välja bland. Öppna kulturskolan, som är en avgiftsfri ”prova-på”-verksamhet, har lockat många att testa olika kulturella uttrycksformer, vilket har ökat anmälningarna till Kulturskolans fritidskurser. Kulturskolans personal deltar även vid Lyckliga gatornas verksamhet, med avgiftsfria kulturaktiviteter. Kulturskolans målmedvetna arbete har lett till att antalet deltagare i deras fritidskurser, för första gången på flera år, faktiskt ökade under 2020, trots den globala pandemin.
Avgiften för deltagande i Kulturskolans fritidskurser har varit densamma sedan budgetåret 2010. Det innebär att avgifterna i praktiken har sänkts de senaste elva åren. Inom nämnden har vi även Komteks verksamhet, som även den kräver en deltagaravgift. Även våra fristående kultur- och idrottsföreningar tar ut en avgift för deltagande, det är till och med ett krav för att de ska kunna få kommunala bidrag. Det har även uttryckts som ett problem att den kommunala kulturverksamheten riskerar att slå ut ideella föreningars kulturverksamhet, genom subventioner av vår egen verksamhet.
Tony Rosendahl (V) väljer att lyfta fram ett argument mot en avgiftsfri kulturskola, som vi i majoriteten inte har framfört som något av de tyngsta argumenten, antagligen för att våra främsta argument är svårare att bemöta.