"Jag är stolt över Svebios insats"

Hela Sverige har bytt från fossila bränslen till biobränslen för uppvärmningen. Idag är biobränslen Sveriges största energikälla. Skriver Kjell Andersson 
Svebio och Strängstorp.

Hela Sverige har bytt från fossila bränslen till biobränslen för uppvärmningen. Idag är biobränslen Sveriges största energikälla. Skriver Kjell Andersson Svebio och Strängstorp.

Foto: Privat

Insändare2021-02-18 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag vill ge ett personligt svar på Lars Almströms replik i Katrineholms-Kuriren 11 februari med rubriken ”Svebio sprider myter i eget intresse”. Jag arbetar sedan 2003 på Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, och jobbar nu på distans strax utanför Katrineholm. Jag har en vedspis och en kakelugn där jag eldar eget biobränsle för värme i min Corona-asyl. 

Lars Almström insinuerar att min chef, Gustav Melin, som skrev en debattartikel om biobränslen i Katrineholms-Kuriren 2 januari, förespråkar biobränslen av eget vinstintresse, och att vi på Svebio ”gör god vinst på att lura våra politiker” och att vi ”skadar våra barn och barnbarns framtid”. 

Jag har en helt annan syn på bioenergi från skogen än Lars Almström. Jag tycker att man ska använda skogens produktionsförmåga till att binda mycket koldioxid med solens hjälp. Skogen ska skördas när den är avverkningsmogen och ersättas med ny skog som växer snabbare än gammal skog och därmed tar upp mer koldioxid. Skogens råvara ska användas för att bygga hus, göra papper, kartong och andra produkter som ur klimatsynpunkt är bättre än stål, betong, aluminium och plast. Restprodukterna kan sedan nyttjas som bioenergi: bark, spån, flis, rötskadat virke mm. Ett exempel är tillverkningen av pellets i Forssjö från sågspån. Vi kan också ta vara på mer avverkningsrester från hyggen och gallringar, som annars ruttnar och släpper ut koldioxid. Allt ska göras med miljöhänsyn. 

Vi har lyckats bra i Sverige med att kombinera ökad tillväxt i skogen, ökad virkesskörd och ökad användning av förnybara produkter och bioenergi. Samtidigt har förrådet av biomassa, och därmed också kol, ökat i våra skogar; volymen har fördubblats sedan 1920-talet och ökat med 40% sedan 1980, det år då Svebio grundades. 

Katrineholmarna får värme och varmvatten från kraftvärmeverket som eldas med biobränsle. I Vingåker, Flen, Valla, Sköldinge och Äsköping finns också biobränsleeldade värmeverk. Bränslet kommer från traktens skogar och eldas som flis. En del bränsle är returträ. Katrineholms kraftvärmeverk producerar även el, hela vintern.

För några årtionden sedan eldades Katrineholms värmeverk med importerat stenkol. Returträet gick till soptippen. Barken från sågverken hamnade på barktippar och förorenade vattendragen. 

Hela Sverige har bytt från fossila bränslen till biobränslen för uppvärmningen. Idag är biobränslen Sveriges största energikälla. Jag är stolt över att vi i Svebio, som är en ideell organisation utan vinstintresse, har kunnat medverka i den omvandlingen.