Inget har hänt efter waldorfdokumentären

 När dokumentärfilmerna om Solviksskolan i Järna, en av många waldorfskolor, sändes för ett drygt år sedan trodde jag och många med mig att det skulle vara starten för ”en pedagogisk metoo-rörelse”, skriver Ylva Eliasson.

När dokumentärfilmerna om Solviksskolan i Järna, en av många waldorfskolor, sändes för ett drygt år sedan trodde jag och många med mig att det skulle vara starten för ”en pedagogisk metoo-rörelse”, skriver Ylva Eliasson.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Insändare2022-10-26 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Angående brister vid inspektion av waldorfskolor. När dokumentärfilmerna om Solviksskolan i Järna, en av många waldorfskolor, sändes för ett drygt år sedan trodde jag och många med mig att det skulle vara starten för ”en pedagogisk metoo-rörelse”. Så vitt jag vet har inte mycket hänt sen dess. 

Nu läser jag i Katrineholms-Kuriren den 19 oktober att 27 av 35 granskade waldorfskolor uppvisar brister, bland annat att man inte i tid identifierar behovet av stödinsatser för elever som har problem. Man anser inte att elever är mogna för detta utifrån sin ålder!

Den som försöker sätta sig in i rörelsens (antroposofins) idévärld förstår snart att waldorfskolan är en religiös (ockult) skola som dessutom praktiserar sina (Steiners) idéer i undervisningen. Man måste sluta att se varje skola som en enskild enhet.

Maria Norberg, styrelseordförande för waldorffederationen, säger sig se mycket allvarligt på de brister som påvisats och säger att man nu analyserar situationen. Det har sagts förr och jag tror det när jag ser det. Anmälningar har tidigare gjorts av bland annat föräldrar till waldorfelever. Själv hade jag en serie insändare i denna tidning för cirka 20 år sedan.