Hur mycket prylar ska vi ha?

Nu är det snart jul och då ska vi ha julpynt och klappar. Barnen får väl ofta en slant svischat till sitt konto, skriver Rune Jakobsson.

Nu är det snart jul och då ska vi ha julpynt och klappar. Barnen får väl ofta en slant svischat till sitt konto, skriver Rune Jakobsson.

Foto: Christine Olsson/TT

Insändare2022-12-10 07:05
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Second hand affärerna är fulla med bra grejer, ändå går vi till butikerna och köper nytt. Ja man kan ju undra hur vi tänker i vissa lägen. Är allt gammalt värdelöst numera? För 70 år sedan kunde man använda verktyg sedan 1700 talet. Sedan hängdes de upp på väggar som prydnader. Hur används de i dag? Man kan se auktionsutropare som står och frågar, ”får jag 10 kronor för lådan”? När man tittar i lådan så är det dukar och spetsar där 100- tals timmar är nedlagda. I nästa utrop kommer en borrmaskin 25 år gammal, ”får jag hundra”, och det blir budgivning. Ändå går många till affären och köper en maskin så snart de fått lust att göra något.

Nu är det snart jul och då ska vi ha julpynt och klappar. Barnen får väl ofta en slant svischat till sitt konto. När man stickade ett plagg till julklapp, då hann man tänka på varandra. Är det tanken eller det ekonomiska värdet som gör oss glada?

Angående jul, hur mycket tänker vi då på miljön? Eller är det ekonomiska vinningar för egen del som räknas? När man hör hur barn i många länder har det får man tankeställningar. Men hur ska vi kunna hjälpa dem? Räcker det att skicka hjälp till dem? Eller fordras större förändringar? Hur planerades det för deras tillkomst? Var det religion, eller föräldrarnas trygghet på ålderdomen som styrde. Eller var det mannens lust för tillfället som var orsaken? Mycket bottnar i vårt prylsamhälle trots att många lever i små utrymmen och vi tycker det är normalt att andra tar hand och uppfostrar våra barn, för då kan vi ju koppla av med resor och prylar.