För de flesta av oss som fortfarande har synen i behåll är det lätt att se att torget numera, och sedan lång tid tillbaka, är en helt dysfunktionell och icke fungerande centrumyta. 

Dagens torg etablerades på allvar i början av förra århundradet och hade sin glansperiod under årtiondena närmast därefter med en livlig torghandel. Här fanns såväl kött-och charkuterivaror, frukt och grönt, en busstation i ena änden och en bilparkering i den andra. Plus taxistation, en IC/OK-mack och – inte minst – Ackes korvkiosk.

På grund av ändrade kommersiella förutsättningar och nya livsmönster finns i dag ingenting kvar av allt detta. Det finns inte heller några som helst indikationer på att en återgång till de gamla tiderna i dessa avseenden skulle vara nära förestående. 

Det enda som återstår är den ogästvänliga och kalla transportsträcka som den stora och oftast oanvända ytan i dag utgör.

Likafullt finns det idag konservativa och utvecklingsfientliga krafter som inte kan tänka om och fundera för nya tider med andra krav och förhållningssätt än de som tidigare gällt. Det viktiga tycks vara att allt ska se ut som det gör idag. 

Några tankar och funderingar om vad den stora och överdimensionerade ytan egentligen ska användas till, redovisas aldrig. Det är den trygghet som ligger i själva igenkännandet som är det viktiga. Allt ska helst se ut som vanligt när jag kommer ner på stan.

Men tiden går och utvecklingen med den. 1997 fick vi pris som Årets svenska stadskärna. Är det någon som tror att vi skulle kunna konkurrera om det priset i dag?

Nej, jag kunde väl tro det. Men det handlar inte bara om torget. Det handlar om hela centrum. 

Alla aktörer måste vara med och ta sitt ansvar. Kommunen, fastighetsägarna, butiks-och restaurangägarna måste tillsammans skapa det centrum som alla vi andra som befolkar kommunen vill besöka och utföra våra ärenden i och trivas med.

Men det börjar med torget. Sätt fart. Det finns ingen tid att förlora!