När resultatet av årets enkät av företagsklimat presenterades var det tydligt att Flen inte har fokus på sina företagsamma medborgare. Jag söker också efter mål och strategier på kommunens hemsida för att se hur kommunen planerar att arbeta med serviceinriktad myndighetsutövning för att underlätta för företagare, om det finns någon tydlig strategi framåt för hur man ska kunna få fler företag att växa och vilja investera i Flen. Den jag kan hitta sträcker sig från 2018–2020.

Det är tydligt att det behövs ett omtag i Flen, och nu när en ny näringslivschef snart är på ingående hoppas jag att denne får möjlighet att skapa verklig förändring. Varför ska då kommunen bry sig så mycket om företagsklimatet? Vi börjar med några siffror. Företagen i Flen och deras anställda bidrar med 1 miljard in i skattesystemet. Även när några få mindre företag anställer gör det skillnad. Om det lokala näringslivet kan rekrytera tio nya personer, varav två lämnar sitt bidragsberoende, skapas årligen mer än 2,9 miljoner kronor i skatteintäkter. Det är mer än vad en genomsnittlig förskoleklass kostar. Eller lika mycket som sex undersköterskor i kommunens särskilda boenden. 

Växande företag betyder att en kommun kan skala upp välfärden för kommunens medborgare istället för att skära ner. Det finns flera exempel på kommuner som har vänt kommunens utveckling. En av dessa är Timrå – en socialdemokratisk kommun i Västernorrland som vågade ta ett inriktningsbeslut att företagen går före. Nu har de Sveriges näst bästa företagsklimat.