Jag har sedan 70 år tillbaka levt och verkat i Vingåker. Det är speciellt Vingåkers blåa band, ån från Brevens och dess lugna rörelse genom slätten och Kolsnaren, Viren och vidare genom Katrineholm till Nyköping. Jag tar min rullator och knallar ner till ån och går Å-promenaden, bra för hälsan och en lisa för själen.
Tittar på naturen och ser hur energiskt bävern har arbetat under hösten, blir glad över den hjälp han fått av kommunens motorsåg. Jätteaspen ligger perfekt utefter åkanten, står kvar och njuter av samarbetet. Tar mig vidare västerut och kommer upp vid Spångadammen, känner väl igen den kraftiga sten och betongvalvet till dammen.
Går vidare utefter dammen och ser en ovårdad träddunge, men det utmärkande intrycket är flera nya skyltar med fiskeförbud, underskriven av Vingåker Kraft. Ett kommunalt bolag som nyligen övertagit energiutvinningen ur Vingåkersån.
Har aldrig sett skyltar i vatten som inte är fiskevårdsområde. Jag pratar med ordföranden i bolaget som inte kände till något. Tredje gången sa ordföranden att det var bästa sättet att ha lugn och ordning i fiskevattnet. Jag påpekade att ingen godsägare eller bonde beter sig så illa i modern tid.
Därför tycker jag det är konstigt och direkt olämpligt att ett kommunalt bolag med en styrelse som är politiskt tillsatt kan göra så. Förstår dom inte effekten eller är det en ny "plakatpolitik"? Jag tycker att det är arrogant, inkompetent och ett okänsligt beslut. Jag går ledsen vidare och in bakom kvarnruinen, tittar mot farfar och farmors stuga där dom levde i sin kultur och miljö. Det är nya tider nu och jag känner mig gammal och mycket gammalmodig.