Jag är en feminist men ingen manshatare. Fastän feminismen startades av kvinnor för att bli ett likvärdigt kön gentemot mannen, är denna rörelse en kamp för allas rättigheter, oavsett kön.
Feminismen jobbar för en jämlik arbetsmarknad där ditt kön inte ska ha en statuspåverkan. Det är mer sällan man ser en kvinna som chef och i snitt tjänar kvinnor alltid mindre än män trots längre utbildningar eller samma jobb.
Feminismen vill motverka påtvingade könsroller. Som kvinna, vet jag de förhållningsregler man som ung blir satt inför baserat på sitt kön. Som tjej får man lära sig att vara behaglig för alla och se bra ut och som kille är det viktigt att inte visa för mycket känslor eller låta sig vara svag.
Absolut, Sverige är ett väldigt jämställt land jämfört med andra länder. Men går vi in på djupet, är inte allt perfekt. Den generella kvinnosynen är väldigt svag och livsvillkoren för en kvinna är oftast sämre än för mannen. Olika nivåer av disskriminering på jobb, offentliga platser och i hemmet, är tyvärr väldigt vanligt.
Feminismen finns för allas trygghet i samhället. De flesta kvinnor jag känner och även jag själv, kan inte ens känna oss trygga att gå på en gata. Trots tusentals anmälningar som görs för övergrepp, är det få som tas på allvar. Så många gånger får man höra fall där offren istället blir ifrågasatta; om de verkligen tydligt gjorde motstånd eller ens sa nej.
Feminismen handlar inte om att bara hylla kvinnor, utan om jämställdhet, och det är dags för lättkränkta män att se varför feminismen behövs.
Inte en manshatare