Elräkningens budskap till politiken – dags att agera

"Situationen brådskar. Vi är bara i början av den mycket stora omställning vi måste göra på bara cirka 25 år", skriver Sofia Sjöström.

"Situationen brådskar. Vi är bara i början av den mycket stora omställning vi måste göra på bara cirka 25 år", skriver Sofia Sjöström.

Foto: Ernst Henry Photography och Göran Ström

Insändare2022-09-18 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De allra flesta svenskar har på ett mycket konkret sätt blivit uppmärksammade på bristerna i vårt elsystem. Priserna har rusat, framförallt i de södra delarna av landet. Samtidigt ser vi ibland hur priserna ibland går mot rekordlåga nivåer och vi har till och med haft några tillfällen med minuspriser, det vill säga att elproducenterna har betalat för att man ska använda deras el.

Den här ryckigheten är följden av att elsystemet inte har anpassats efter våra nya behov – tvärtom har det istället försvagats betydligt. Reservkraft som är tänkt att startas vid extrema situationer, kanske någon gång vartannat år, går nu flera gånger i veckan.

Resultatet är kraftiga svängningar i priser som skapar stor osäkerhet bland dem som ska investera i ny elproduktion, men också hos dem som vill investera i nya anläggningar där man använder mycket el. Detta är tydligt när man tittar på den undersökning som gjorts bland Svenskt näringslivs medlemsföretag. I vår del av landet är det 61 procent av företagen som planerar elkrävande investeringar som anger att de är oroliga för att inte få tillräckligt med el. Redan idag är det 9 procent som anger att de haft problem med att få tillräckligt med el. Detta bromsar Sveriges möjligheter att utveckla vårt välstånd och att klara klimatomställningen.

Situationen brådskar. Vi är bara i början av den mycket stora omställning vi måste göra på bara cirka 25 år. Det är en omställning där elanvändningen behöver fördubblas om vi ska klara målen att fasa ut fossila bränslen.